Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans och barock, av Mårten Liljegren - Den uttrycksfulla bildbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
Dirck Bouts, Nattvarden,
altartavla i S. Pierre i Louvain. Det
ljus genomströmmade rummet har
paralleller hos van Eyck, men
gestalterna smälter inte samman
med miljön utan står som hårda
silhuetter mot den vita bordduken.
är det komplicerade kyrkorummets försvinnande i fjärran en nästan
ännu mera påtaglig verklighet än förgrundsgestalternas handling.
Skiljandet av gestalter och miljö, även om miljön fortfarande är
skildrad med folklig detaljrikedom, blir också det nya i den nederländska
konsten sedd mot van Eycks bakgrund. Dirk Bouts (ca. 1420—1475)
målar påskmåltiden som en ceremoniell handling omgiven av en död och
neutral ram. Och även hos Albert van Ouwater (verksam vid 1400-talets
mitt), som fortfarande äger så mycket av van Eycks ljustradition, är
det snarare en skiljande än förenande ljusmodellering, som utmärker å ena
sidan det nyktra rundtemplet och å andra sidan den brokiga samlingen
kring Lazarus’ grav i hans enda kända tavla i Berlin. Hans samlande av
ceremoniöst gestikulerande gestalter kring handlingens brännpunkt
kännetecknar också ett sinnelag, som var främmande för Flémalle-mästaren
och van Eyck. Men först med Hugo van der Goes (ca. 1440—1482)
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
