Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans och barock, av Mårten Liljegren - Klassisk ro och stor form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
I Rafaels porträtt av påven Julius
II, Uffizierna, Florens, har
dräktens linjer och händernas hållning
tagits till hjälp för att förtydliga
personlighetens storhet
ocK^karaktär.
Hur föga än Rafaels verk vid första ögonkastet tyckes utgöra en
formproblemens och de psykologiska problemens konst, är han ändå
fullfölj are av Masaccio-traditionen. Vi måste använda samma ord, när
vi karakteriserar hans bilder, som inför 1400-talsmästarens. Men vi har
färdats en lång väg under de hundra år, som ligger mellan
Brancacci-freskerna och Stanzerna. Det visar sig inte minst, när man studerar en av
de kartonger till vävnader, som Rafael utförde för Sixtinska kapellet, »Föd
mina lamm» (London). Den är inte tänkbar utan »Skattepenningen»
(s. 361) men är samtidigt uttryck för en tid, vars tankar och känslor
är rikare och mera nyanserade. Rafael har vågat taga ut Jesus ur
lärjungegruppen och låter honom ensam väga upp den. Hans särställning
vinnes av, att han i motsats till de andra vänder sig mot betraktaren,
och den understrykes ytterligare av bakgrundslandskapet, som uppnår
sin högsta höjd just bakom honom. Masaccio visade ett drama mellan
413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
