Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans och barock, av Mårten Liljegren - Mellan form och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
I Flickan och döden av Hans
Baldung Grien har den
blomstrande kvinnokroppen förlänats
samma stegrade uttrycksvärden,
som dem Grünewald eftersträvade
— se de krampaktigt knutna
händerna. Ojfentliche
Kunstsamm-lung, Basel.
I Isenheim-altarets predella med
Kristi gravläggning framträder
Grünewalds fruktansvärda
livssyn med samma kraft som i de
stora kompositionerna. Den döde
Kristus har sjunkit samman och
funnit frid, mycket svårare tyckes
de efterlevandes öde, när de
brottas med sin sorg. Museum
Unterlinden, Kolmar.
gestaltas i den goda smakens och det upphöjda sinnelagets Italien.
Det är återigen ett innehåll som vill sägas ut, som sätter sig över
teorierna om ideala skönhetsvärden. Här talar det fula, det frånstötande,
med överväldigande kraft om en religiös och mänsklig sanning. Baldung
hade i själva verket efter sin Dürerska lärotid närmat sig en annan av
den tyska renässansens stormästare, Matthias Grünewald (verksam
1503—1529)* Pä grund av en felaktig uppgift hos den holländske
1600-talskonsthistorikern Joachim von Sandrart kallas konstnären
vanligtvis så, fast vi numera vet att hans riktiga namn var Mathis Gothart
Nithart. Hos honom är det ingen tvekan om vad som skall sägas ut
och med vilka medel det skall sägas. Hans storverk, altaret från
Isen-heim (se även bilden sid. 24), visar i slutet tillstånd korsfästelsen i en
form, som ännu för vår härdade generation har en chockartad verkan.
Ljus, färg, komposition och proportioner har helt ställts i uttryckets
tjänst. Korset bågnar under Jesus’ övermänskligt stora gestalt, som är
förvriden och sönderslagen efter misshandeln. Händernas stora fingrar
kröker sig anklagande mot himmeln. Maria sjunker i sitt spöklikt vita dok
samman i Johannes’ armar, och den andre Johannes förklarar i en stor
gest skeendets innebörd. Männens mantlar är i skärande rött, den
korsfästa kroppen skiftar i grönt, endast Maria Magdalenas purpurklädning,
över vilken det gyllene håret strömmar ner, ger ett försonande
färgackord. Det är samma fördjupande i outhärdligt lidande, i den
kroppsliga förnedringens uttrycksvärden, som man möter i de ohyggliga
pietåbilder, vilka skapades i Tyskland omkring år 1300. Men
Grünewald har en hundraårig naturalistisk tradition bakom sig och kan ge
djupare uttryck för det upprörande och känsloburna. Man märker
hans aktualitet i reformationsmiljön kanske ännu mera, när
altarflyg-larna öppnas och Madonnaframställningen träder fram. Han är här
inte endast människoskildrare utan också miljö- och
landskapsskild-rare. Men om vi hos Dürer anade en föreställning om det besjälade
hos tingen som en allmän bakgrund för det konstnärliga skapandet,
441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
