Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans och barock, av Mårten Liljegren - Den manieristiska lösningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mårten Liljegren
av idealitet burna människoskildring. Framställningen är hovmässig
och elegant, handlingen är komplicerat allegorisk med hänvisningar
till stundens och den egna miljöns, inte till principiella livsinnehåll.
Att den slanka gestalten lever kvar ännu i bildhuggararkitekten Jean
Goujons (f ca. 1566) linjesköna reliefer bör dock snarare sättas i
samband med att det Italien, som man nu började få kontakt med,
inte var den klassiska konstens utan manierismens.
Ty även Italien hade sin manierism, och den är också här ett
uttryck för, att ett innehåll hade blivit aktuellt, som inte tillät ett direkt
fortsättande i de gamla spåren. Klassicitetens svala förening av antik
hedendom och traditionell religiositet efterträddes av
motreforma-tionens glödande anda. Rafaels och Michelangelos värld störtar
samman, och vi kan iakttaga hur den i ordets verkliga bemärkelse gör det
i deras lärjungars kaotiska verk. För Nordeuropa hade manierismen
betytt en här förut okänd koncentration på människogestalten som
uttrycksbärare, som tvingade åskådaren att se henne inte bara som
del av bildvärlden utan som dess viktigaste del. Italienarna för henne
ännu närmare. Giulio Romano (1498/99—1546), som varit Rafael
Den franska hovmiljön illustreras
lyckligt av denna bild från
1590-talet, som återger Henrik IV:s
mätress Gabrielle dTstrées och
hennes syster hertiginnan de
Vil-lars. Damerna sitter i ett badkar,
deras pretiösa gester har liksom
bakgrundsscenen symbolisk
betydelse. Bilden är målad av en
okänd mästare inom
Fontaine-bleau-skolan Louvre, Paris.
45°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
