Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans och barock, av Mårten Liljegren - Representationens formspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
Trots de vidlyftiga
barockacces-soirerna — allongeperuken och
det klassiska dräktsvallet — finns
i Antoine Coyzevox’ Ludvig
XIV-byst något intimt, inte enbart
pose-artat kvar i ansiktsdragen.
Charles Lebrun (1619—1690) och under denne konstens fältmarskalk
ställdes arkitekter, skulptörer och målare som officerare och meniga i
en här, vars faned föreskrev lydnad och underordning med samma
stränghet som den militära disciplinen. Den romerska barockens bildkonst
hade ofta dokumenterat sig som en tjänare i det monumentala rummets
eller den monumentala arkitekturplatsens tjänst. I Frankrike blev
byggnadskonstens herravälde än mera huvudsak. Versailles byggdes ut från
anspråkslöst jaktslott till Europas största kungapalats med en
parkanläggning av stora mått och av helt ny karaktär, Louvren erhöll sitt
nuvarande utseende och Paris’ offentliga platser och parker omgestaltades.
Som anspråkslösa medarbetare till Mansard, arkitekten, Le Nötre, träd-
5°7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
