Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommentarer - Asiens bildkonst - Kelter, merovinger och karolinger - Medeltida bildkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den persiska konsten slutligen, dvs. miniatyrmåleriet,
har icke heller behandlats i större arbeten på nordiska
språk, se dock G. Munthe: Islams konst. För djupare
forskningar måste man emellertid gå till engelskspråkiga
arbeten som exempelvis svensken Fredrik Martins
utomordentliga avhandling The miniature painting and
painters of Persia, India and Turkey, 1912, och det sista
stora verket är A survey of Persian art av Arthur Upham
Pope m.fl., 1938—39.
Emellertid vänta vi också här på del IV av Gregor
Paulssons konsthistoria, där Carl Johan Lamm skriver
Islams konsthistoria. Tyvärr är Skandinavien inte heller
i detta fall rikt på åskådningsmaterial, men
Nationalmuseum, Kgl. biblioteket, Uppsala universitetsbibliotek
och även Köpenhamn kan uppvisa en del goda
miniatyrer. London och Paris ligger däremot betydligt bättre
till också på detta område.
Keller, merovinger och karolinger.
Det grundläggande arbetet för den keltiska konsten på
kontinenten är Paul Jacobsthal: Early Celtic Art, 1944,
ett brett lagt verk med utsökt illustrationsmaterial.
W. A. von Jenny: Keltische Metallarbeiten, 1935, ger en
översikt över hela den keltiska konsten. Den sydfranska
kelto-liguriska konsten behandlas av F. Benoit: L’art
primitif méditerranéen de la vallée du Rhöne, 1945.
Gundestrupkitteln analyseras av S. Müller: Det store
Sølvkar fra Gundestrup, 1892; om dess galliska ursprung
se H. Arbman: Gundestrupkitteln — ett galliskt arbete?
(Tor 1948) med litteratur rörande diskussionen kring
detta problem. — Ett sammanfattande arbete över den
keltiska konsten på Irland lämnar A. Mahr och J. Raftery:
Christian Art in Ancient Ireland I—II, 1932 och 1941,
med utförlig litteraturförteckning, en uttömmande
publikation av stenkorsen Frantjoise Henry: La sculpture
Irlandaise, 1933. För ornamentiken och ikonografien
jämför även E. G. Millar: The Lindisfarne Gospels, 1923.
Bland allmänna översiktsarbeten över den
merovingi-ska konsten kunna anföras J. Baum: La sculpture figurale
en Europé å Fépoque mérovingienne, 1937, R.
Hamann-MacLean: Frühe Kunst im westfränkischen Reich, 1939,
W. A. von Jenny: Die Kunst der Germanen im frühen
Mittelalter, 1940, W. Holmqvist: Kunstprobleme der
Merowingerzeit, 1939, där särskilt det koptiska
inflytandet behandlas. För sammanställningen Nievoleplåten
och sarkofagerna se S. Lindqvist: De koniska hjälmarna
(Fornvännen 1925). En allmän översikt av det franska
materialet av smärre föremål, söljor etc. ger N. Åberg:
The Occident and the Orient in the Art of the Seventh
Century III, 1947. Corpusarbetet för de merovingiska
handskrifterna är E. H. Zimmermann: Vorkarolingische
Miniaturen, 1916.
Allmänt sammanfattande arbeten över den
karolingiska konsten är P. Leprieur: La période carolingienne
(i Michel, Histoire de Fart 1,1905), som ännu är aktuell,
samt det mer spekulativa arbetet av R. Hinks: Carolingian
Art, 1935, se även J. Baum: Die Malerei und Plastik des
Mittelalters (i Brinckmanns Handbuch der Kunstwissen-
schaft) med omfattande litteraturförteckning.
Elfenbens-relieferna är ägnad en utomordentligt fin undersökning
i A. Goldschmidts stora corpusverk Die
Elfenbeinskulp-turen aus der Zeit der karolingischen und sächsischen
Kaiser I, 1914. För miniatyrerna må hänvisas till A.
Boinet: La miniature carolingienne, 1913, samt den enda
uttömmande undersökningen över en karolingisk
konstskola, W. Köhler: Die Schule von Tours I—II, 1930 och
1934. Beträffande attribueringen av en skola till St. Denis
se A. M. Friend: Carolingian Art in the Abbey of St.
Denis (Art Studies 1923) och reliefen från Insula Barbara
C. Dalbanne: Bas-relief representant 1’ange de
1’Annon-ciation (Orientalia Christiana Periodica XIII, 1947).
Den ende svenske forskare, som behandlat det
merovingiska och karolingiska miniatyrmåleriet är C.
Nordenfalk, som utom det betydelsefulla arbetet Die spätantiken
Kanontafeln, 1938, publicerat ett stort antal uppsatser
framför allt i Acta Archaeologica.
Medeltida bildkonst.
Den som på svenska vill läsa utförligare om medeltida
konst, kan göra det i två band av Bonniers allmänna
konsthistoria, Johnny Roosval: Romansk konst, 1930;
Henrik Cornell: Gotiken, 1935, eller i Gregor Paulsson:
Konstens världshistoria II, 1944.
På franska är mest givande de värdefulla analyser av
konstverken vilka ges av Henri Focillon: L’art d’occident,
Le moyen åge roman et gothique, 1938, L’art des
sculp-teurs romans, 1931, Peintures romanes des églises de
France, 1938. Focillon följer vid sina analyser andra
principer än de här använda.
På engelska finns, trots mångfalden av publikationer
om de engelska medeltida monumenten, föga som är
läsbart för en bredare publik utanför England. Ett
lysande undantag är en liten specialundersökning, som
dock är så ypperligt och lättfattligt skriven, att den kan
tjäna som inledning till studiet av gotiken
överhuvudtaget, Nikolaus Pevsner: The leaves of Southwell, 1945.
Amerikansk är en mycket populärt hållen bok av
Henry Adams: Mont-Saint-Michel and Chartres, flera
upplagor, bl.a.1936. Av högsta värde är den inledande
essän i Erwin Panofsky: Abbot Suger, 1946.
Om tysk medeltidskonst finns en lysande, kanske något
storordig, överblick hos Wilhelm Pinder: Die Kunst der
deutschen Kaiserzeit, 1937 och Die Kunst der ersten
Bürgerzcit, 1937. En uppfattning helt motsatt Pinders
företräder Hermann Deckert: Deutsche Kunst I, Von
den Anfängen bis zum Ende des romanischen Stils, 1931.
Den för all medeltida konst viktiga ikonografien
(vetenskapen om bildernas ämnen) behandlas utförligt
av Emile Måle: L’art religieux du XHe siècle en France,
flera upplagor från 1922 och L’art religieux du XHIe
siècle en France, 1898, sjunde uppl. 1931. Ett lättläst
utdrag ur detta verk är Charles Terrasse: La cathédrale
miroir du monde, 1946. — På tyska behandlas
ikonografien av Karl Künstle: Ikonographie der christlichen
Kunst I—II, 1928 resp. 1926.
Slutligen bör man studera de allmänna sociala
sam
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
