Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Tysk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
Ph. 0. Runge, Konstnären med
hustru och broder, 1803.
Kunst-halle, Bremen. Den minutiösa
detalj återgivningen och den
verklighetsflykt, som talar ur de
avbildade personernas drömmande
blickar bildar en skenbar kontrast,
som är mycket typisk för Runges
porträtt, vilka han själv betraktade
endast som en sorts konstnärliga
övningar, men som eftervärlden
sätter mycket högt.
han också ett stycke diktare och filosof, fastän måleriet blev hans
uttrycksmedel. Genom dessa kontakter, framförallt med den betydande
diktaren Tieck, fördes Runge in i centrum för den begynnande
romantikens moraliska och filosofiska diskussion. Från barndomen djupt
religiöst präglad tillägnade han sig den romantiska mystikens
livsåskådning och såg både naturen och människan som
uppenbarelseformer för gudsbegreppet. Han ville se en enhet i allt skapat, blommorna,
ljuset, tonerna, dikten. Sin konst ville han göra till en sammanfattande
uttrycksform för allt detta. Då han målade de porträtt, som, då de för
ett par decennier sedan drogs fram i ljuset, väckte hänförelse för sin
naiva realism och okonventionella uppfattning, ansåg han det själv
endast som tekniska övningar, som gav honom nyttiga erfarenheter,
och som praktiska utslag av familjekärlek och vänskap. Vad han
betraktade som sina verkliga arbeten, de varmed han skulle uppfylla
sin konstnärskallelse, var målningar av ett helt annat slag, stora
symboliska kompositioner, sammanvävda av figur- och blommotiv och rikt
artikulerade med hjälp av ljuseffekter. Han gjorde en ofantlig mängd
förstudier, i form av naturalistiska detaljstudier, kompositionsteckningar
i knappaste nyklassiska linjestil och även oljemålningar i litet format,
till en svit av fyra stora kompositioner, som skulle bli hans livs stora
verk och bära namn efter dygnets fyra stunder. Då han dog vid 33 års
ålder i Hamburg hade han påbörjat det slutliga utförandet i stor skala
av »Morgonen». Längre hann han inte. Ändå har han skapat ett märk-
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
