Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Engelsk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
W. Blake, Barmhärtighet, tryck
med färg, omkr. 1795. Privat
ägo, England. Illustration till en
vers ur Macbeth där
barmhärtigheten liknas vid ett naket, nyfött
barn. Den intressanta,
glidande proportionsskalan, som bidrar
starkt till bildens fantasieggande
verkan, är särskilt typisk för
Blakes konstnärsskap.
den dekorativt bundna effekten. Denna känsla för ytplanet är ett
klassicistiskt drag, liksom idealiseringen, den rena konturen och den om
Car-stens påminnande, i båda fallen på Michelangelo återgående
plastici-teten i figurteckningen. Det romantiska hos honom ligger främst i den
visionära karaktären, den nakna känsla, som genombävar helheten,
det krav på individuell upplevelse och extrem uttrycksfullhet, som
konstnären har uppställt som främsta fordran på sig själv. Också den
utpräglade, litterärt färgade mysticismen är ett med romantiken
gemensamt drag, som endast framträder med mera naiv uppriktighet
och därför i en mera personlig form hos Blake än hos de flesta andra
av skedets konstnärer. Blakes mest personliga tillägg till denna
sammansmältning av två mötande epokers typiska element är den starka
bild-fantasin med dess karakteristiska och fullkomligt okonventionella och
orealistiska hopställning av figurer i olika proportionsskala (jfr. också
bilden del I, sid. 559).
Blake experimenterade mycket med sina konstnärliga tekniker, med
nya bindeämnen i gouachen och med nya grafiska förfaringssätt m.m.
Tyvärr har detta ofta inverkat på beständigheten av hans målningar,
som i alltför många fall numera endast är ruiner. Till de bäst bevarade
och mest personliga konstverken av hans hand räkna vi de böcker, där
han på samma plåt graverade såväl bild som text. Blake åtnjöt under
sin livstid förmånen att ha en liten krets av gynnare och vänner, som
stödde honom, men någon i yttre mening ledande ställning intog han
aldrig. Under hans livstid och under senare delen av 1800-talet
betraktades hans verk nog ofta mera som kuriositet än som stor konst. Först
då symbolismen och expressionismen kom med sin fordran på
uttrycks
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
