Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från realism till impressionism, av Bo Lindwall - Julirevolutionen 1830 och realismens uppmarsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och redan 1833 hade en kritiker sagt, enligt vad Delacroix har
antecknat: »L’art actuel, l’art de l’avenir c’est naturalisme» — »den
nya konsten, framtidens konst, det är naturalismen».
Men den borgerliga julimonarkiens egen konst blev varken realism
eller naturalism. Tiden var liberal. Man sökte i opposition mot tidigare
epokers absolutism ta hänsyn till de olika parterna. Man ville medla
mellan motsatser, överbygga avgrunderna mellan ytterligheter, utjämna
alla ojämnheter. Bland de realistiskt arbetande målarna fanns ännu
ingen starkare personlighet. De dominerande konstnärerna var
fortfarande romantikern Delacroix och klassicisten Ingres. Tidsandan
krävde nu en konst som utan att gå till dessa konstnärers ytterligheter
i alla fall tog upp de tilltalande dragen i deras konst. Delacroix’
lidelsefulla hetta skulle tempereras genom kontakten med Ingres avmätta
kyla. Romantikens färgorgier skulle disciplineras av klassicismens
linjeabstraktioner. En ljum sentimentalitet i skönt kolorerade kompositioner
blev resultatet av denna i konsten omöjliga kompromiss, vilken står som
en symbol för 1830-talsliberalismens ideal: frihet och ordning.
»Juste-milieu» har denna riktning blivit kallad i konsthistorien. Den ende som
genom sin begåvning höjer sig över mängden av likgiltiga
justemilieu-målare var Theodore Chasseriau, som verkligen på ett mera personligt
sätt lyckats förena romantik och klassicism i sina samtidigt behagfulla
och stränga kompositioner med sköna kvinnor i uttrycksfulla statuariska
poser (se sid. 45).
![]() |
E. Delacroix, detalj ur Friheten på barrikaden. Louvre. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>