Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Från realism till impressionism, av Bo Lindwall
- Julirevolutionen 1830 och realismens uppmarsch
- Realister i fransk press
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kostymen och redingoten har inte bara sin politiska skönhet, eftersom den
är uttrycket för en universell jämlikhet; den har också sin poetiska
skönhet, eftersom den är uttrycket för offentlighetens själ — en oändlig
defilering av likbärare, politikens likbärare, kärlekens likbärare,
borgerlighetens likbärare. Vi högtidlighålla alla någon begravning.»
Realister i fransk press
En av de viktigaste förutsättningarna för realismens genombrott
var pressens oerhört snabba utveckling under 1800-talets första hälft.
Sedan revolutionen 1789 hade tidningarna övertagit de litterära
salongernas roll som estetiska och intellektuella opinionsbildare. Under
restaurationstiden levde salongerna upp igen för några år, och
tidningarnas betydelse reducerades starkt. Deras upplaga var liten och
lösnummerprisen höga. Som opinionsbildare användes de knappast. Men
under julimonarkien blev tidningen på allvar plattformen för den
allmänna meningen. Reklam, annonser, ledigt skrivna artiklar i skilda
ämnen och framför allt följetongen var nyheter i den franska
1830-talspressen, vilka bidrog att popularisera och sprida tidningarna i allt
bredare lager. Lättfattligheten var ett oeftergivligt villkor för att en
tidning skulle bli populär. Journalisterna måste sysselsätta sig med ting
som låg läsarna om hjärtat och som överensstämde med deras
erfarenheter, eller också måste de genom lättillgänglig saklighet göra det
främmande bekant. Tidningsupplagorna ökades, lösnummerpriserna
blev allt lägre. 1835 hade de franska tidningarna kommit upp i 70 000
prenumeranter, 1840 hade siffran ökats till 200 000.
För konsten fick tidningspressens utveckling en utomordentlig betydelse.
Tidigare hade illustrationer förekommit sporadiskt, de hade varit
utförda i träsnitt eller möjligen någon enstaka gång i ett exklusivt blad i
kopparstick. Omkring sekelskiftet togs en relativt ny grafisk teknik upp
av tidningarna. Det var litografien som hade uppfunnits någon gång
på 1790-talet, troligen 1796, av den tyske teaterförfattaren Alois
Senefelder (1771—1834). Han hade inte gjort uppfinningen i konstnärligt
syfte. Han sökte endast ett praktiskt medel att mångfaldiga sina
dramatiska manuskript. Han hade upptäckt att en viss kalksten från Solnhofen
i Bayern hade vissa egenskaper, som gjorde det möjligt att på papper
överföra en på stenen gjord fetkritteckning. Det blev andra, som kom
att konstnärligt utnyttja hans uppfinning. Till att börja med insåg man
inte teknikens egna konstnärliga möjligheter utan sökte att i litografi
imitera kopparstickets och träsnittets effekter. Man använde den ungefär
som man använde kopparsticket: för reproduktion av stora mästares
målningar. Så småningom inriktades man emellertid på att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jun 8 21:20:30 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidkonst/2/0138.html
