Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från realism till impressionism, av Bo Lindwall - Realister i fransk press
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiders kulturhistoriker. Julimonarkiens och andra kejsardömets samhälle
passerar revy i hela sin rika fasettering.
Då publiken nu fick illustrationer i sina tidningar, krävde de
naturligtvis en lika stor lättillgänglighet av dem som av det övriga innehållet.
Litograferna tvingades att hålla sina bilder i nära kontakt med
verkligheten, och en verklighet som var välbekant för alla läsarna. På så
sätt blev pressen en av de viktigaste faktorerna i den nya realismens
utveckling. Philippon krävde av sina konstnärer politiska karikatyrer och
sociala tendensbilder med satirisk udd. Karikatyren har alltid
blomstringstider i revolutionstider, den har ständigt varit ett av oppositionens
skarpaste vapen. Den kräver för sin fulländning en sträng anslutning
till verkligheten och samtidigt en konsekvent gjord överdrift av vissa
karakteristiska drag, som framkallar löjliga associationer. De sociala
tendensbilderna skulle också de hålla sig till verkligheten, men en fattig,
ful och eländig verklighet, som kunde framkalla medlidande och väcka
opposition.
Den nya tekniken fick sålunda mycket snart skickliga utövare,
utmärkta artister med alltmer förfinade sinnen för litografiens speciella
möjligheter och kvaliteter. Och sin största betydelse fick tekniken
naturligtvis som uttrycksmedel for den nya verklighetsskildringen.
Tidningstecknarna blev litografiens virtuoser. Men över denna mängd av
förträffliga litografer höjer sig två konstnärer: Gavarni och Daumier.
Gavarni (1804—66) hette egentligen Sulpice Guillaume Chevalier.
Namnet Gavarni tog han sig i tjugufemårsåldern. Det är väl ett minne
från fotvandringar i Pyreneerna, där romantikens resenärer gärna
vallfärdas till Cirque de Gavarnies storslaget vackra dal.
![]() |
»Kommer de att få någon kvällsvard», litografi av Paid Gavarni från hans londontid. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>