Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från realism till impressionism, av Bo Lindwall - Bondemåleriet i England och Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från realism till impressionism
B. Vautier, En oangenäm
överraskning. Städtisches Museum,Leipzig.
I Wilkies bild berättades många
små episoder. Här koncentreras
allt i en enda novell, som
nödvändigt kräver en bildtitel. Vautiers
figurer är avsiktligt kärva, ungefär
som svenska filmbönder. Men i
övrigt är hela framställningen
utomordentligt typisk för det
måleri som gjort Düsseldorf
berömt.
lika så bra som fint folk. Till den ändan snyggar man upp det, man ger
ovalerna en täckare rundning, känslorna en finare hållning, ett lenare
uttryck, och tror sig sålunda idealisera, då man i sjelfva verket allenast
inskjuter sina egna herrskapsfaconer, hvilka här få tjena som poesi.»
Historiemåleriet med dess allt starkare krav på spännande handling,
hade skämt bort publiken. Den kunde inte längre nöja sig med enkla
situationsbilder utan ville i varje målning se en hel novell. Genremåleriet
fick bli den godmodigt humoristiska och sentimentala motpolen till det
alltmera skräckinjagande historiemåleriet.
Nu översvämmades den europeiska konstmarknaden av publikfriande
tablåer. Bönder i helg och i fest, alltid snygga och rena, aldrig i
arbetskläder, aldrig i arbete. Då konstnärerna inskränkte sina figurers antal
till ett ringa fåtal avstod man från feststämningen och sökte i stället
fängsla genom anslående sens moral. Men aldrig glömde man den
novellistiska poängen.
Det är ganska naturligt att det rent artistiska måste bli lidande på
en så utpräglat litterär uppfattning om konstens uppgift. Konsten skulle
vara en slags läsebok för folket, det hade historiemåleriet redan lärt,
den skulle roa och den skulle uppfostra. Det är inte en tillfällighet att
folkskoletanken uppstod ungefär vid denna tid. Men rent konstnärligt
blev ingen düsseldorfare banbrytare. De följde i sina kompositioner
historiemåleriets schema och de gamla holländarnas uppställningar.
Och det är 1600-talsholländarnas kolorit som düsseldorfarna tror sig
inspirerade av då de ger sina verk en jämn brunsåsig helhetston. Men
de glömmer att denna bruna ton i de gamla målningarna till stor del
är tvåhundraårig smuts och gulnad fernissa. De bygger hela sin
färguppfattning på ett stort missförstånd.
T43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
