Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från realism till impressionism, av Bo Lindwall - Naturalism och impressionism utanför Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall
A. Menzel, Vardag i Paris,
1869. Detta snapshot är målat
i Paris flera år innan Monet
eller Pissarro gör sina
gatubilder. Menzels bild är visserligen
inte upplöst i ljus och atmosfär
på samma sätt men rörelsen är
lika levande och vimlet och den
fullkomligt tillfälliga avskärningen
av motivet är djärvt
impressionistisk.
osökta och tillfälliga komposition bryter sig ur sammanhanget.
Enastående ur motivsynpunkt är interiören från ett valsverk, målad 1875,
industrialismens första stora monument. Myllret, ljuskontrasterna, det
rent måleriska måste ha fängslat Menzel då han besökte hyttan för att
söka motiv. Med sitt fotografiska öga fångade han alla gestalterna i deras
naturliga ställningar. Det fanns inte hos honom någon önskan att
mo-numentalisera eller idealisera. Hans bild är ett ögonblicksreportage,
men av allra styvaste slag.
Man kan imponeras av dessa Menzels officiella verk. Man förbluffas
av hans fantastiska skicklighet. Men de bilder som kommer honom att
i våra ögon framstå som en av de finaste tyska konstnärerna är av en
helt annan karaktär, så radikala för sin tid, att Menzel, som inte var
någon heroisk personlighet och som kanske var varnad av Blechens
öde, föredrog att låta dem sjunka i glömska. Det är hans ungdoms
fri-luftsmålningar, i allmänhet utförda under 1840-talet, innan han blev
bergtagen av Fredrik den store, men några även under 1850- och
1860-talet. Det är ögonblicksbilder, fångade med hela den otroliga skärpa
som alltid karakteriserade Menzels uppfattning. Men de är dränkta i
ett luft- och ljusskimmer, som förtar all hårdhet och som förlänar dem
en egendomlig poesi. Där finns ingenting längre av den sakliga
redogörelse som präglade i synnerhet 1820-talsrealisterna men också i någon
mån deras själfullare efterföljare på 30-talet. Detaljerna är upplösta i
den Ijusmättade atmosfären. Kompositionerna är ur traditionell syn-
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
