Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring 90-talet, av Åke Meyerson - James Whistler — England - Tyskland och Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring 90-talet
Arthur H. Mackmurdo (1831—
1942), Titelblad 1883. Det
tidigaste exemplet på den vegetativa,
flytande linjestilen, som senare
fick namnen Studiostil, Jugendstil
eller Art Nouveau.
sonter, dekorativa ytverkningar och ornamentala detaljer, han klädde
också sina modeller i japanska eller kinesiska kläder och omgav sig och
dem med exotiska accessoirer och begagnade slutligen som signatur en
japansk fjärilsfigur.
Harmonier är ett ord som Whistler ofta använde på tal om sitt måleri,
ett uttryck som Seurat också begagnade, sid. 261, då han skulle förklara
konstens kärna. Harmoni i linjerytm och ytbalans. Ett »abstrakt»
program som ställer Whistlers måleri i 90-talets krets, fastän det funnit sina
fullvärdiga uttryck redan två decennier tidigare.
Tidigare än i något annat land kom i England de dekorativa inslagen
att spela en avgörande roll. Prerafaeliternas linjekonst (sid. 88 ff.)
fortsattes av Edward Burne-Jones (1833—1898), som med sina glasmålningar
för de engelska katedralerna skapade en motsvarighet till väggmåleriet
i Frankrike. Med honom hade William Morris (1834—1896) på 50-talet
eldats av Ruskins sociala konstteorier. »Jag vill inte att konsten skall vara
förbehållen de få, lika lite som bildningen eller friheten får vara det.»
Morris fullföljer här lärofaderns tankegångar och sökte också att
praktiskt förverkliga dem. Men hans kamp mot industrialismen, mot
maskinkulturen och för de medeltida hantverksidealen ledde långt bort från
målet; tvärtom blev produkterna från hans konstindustriella firma med
mönstergivning och inredning på programmet förbehållna ett fåtal
förmögna. Han och hans många efterföljare bland arkitekter och
konsthantverkare gav emellertid åt England en ledande ställning under 80- och
90-talen på det dekorativa planet som det behöll fram till sekelskiftet.
Dessa stilströmningar fick 1893 ett organ i The Studio, en tidskrift
för konst och konsthantverk. I dess första nummer debuterade den
unge illustratören Aubrey Beardsley (1872—1898), som började sin korta
men intensiva bana under starka intryck från Burne-Jones och Morris
för att sedan över den japanska konsten, Whistlers väggdekorationer
och det grekiska vasmåleriet hamna i en lätt parfymerad, övererotiserad
sekelslutsstil.
Tyskland och Schweiz
När Georg Nordensvan för jämnt 50 år sedan skrev sitt stora arbete
»De bildande konsternas historia under det nittonde århundradet» lät
han en målning av den schweiziskfödde Arnold Böcklin (1827—I9°I)
inleda sin bok — på samma sätt som vi nu låter ett verk av Picasso stå
som »signaturbild» för skildringen av vårt eget århundrades konst.
Konstbedömningen, kritiken, smaken är i lika mån som konstverken själva
bundna av sin tid och sin miljö, omdömet om de germanska nyroman-
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
