Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Kubismen (l. e. å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
Pablo Picasso, Flickorna från
Avignon, 1907. Museum of
Modern Art, New York.
drog den slutsatsen att fullständig frihet fortfarande saknades, nämligen
den frihet som tillät utplånandet av motivet och att verkligen måla tavlor
och inte bara mer eller mindre verklighetsimiterande
figursammansättningar.» — I sin inställning till måleriets ytmässiga principer sluter
kubisterna an till Cézanne och har i stort sett samma synpunkter som
Matisse, vilket kan illustreras med målaren Gleizes’ ord: »Måleri är
konsten att ge liv åt en plan yta. Den plana ytan är en värld med två
dimensioner. Den är äkta genom dessa två dimensioner. Att försöka ge
den en tredje dimension är att göra den onaturlig i själva dess väsen.» —
Och kubisternas medel är sammanfattade av Apollinaire. »Geometrien
är för bildkonsten vad grammatiken är för skrivandets konst.»
1907 och 1908 är kubismens laboratorieår. Som en av de första
ku-bistiska målningarna framstår Picassos »Flickorna från Avignon»,
fullbordad 1907, samma år som Matisse utställde fauvismens huvudverk »La
Joie de vivre» på Salongen. Trots att de båda verkens estetiska
huvudprinciper huvudsakligen grundar sig på Cézannes måleri, är skillnaden
oerhörd. Först och främst är det målarnas personliga temperament som
åstadkommer detta, de har valt efter sin natur. Ragnar Josephson har
ställt upp de båda målningarna mot varandra. »Matisse bjuder sig själv
404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
