Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Surrealismens genombrott (b. l.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt eget århundrade
Max Ernst, Skogen och solen,
1926. Museum of Modern Art,
New York. Liksom många av de
jämnåriga konstnärerna har Max
Ernst sina rötter i sekelslutets
symbolism och nyidealism. Både
Böcklin, som betytt så mycket
också för Chirico, Klinger och
Stuck bland tyskarna och Odilon
Redon bland fransmännen har
förebådat surrealismen. I hur hög
grad Max Ernst haft Böcklins
Dödens ö i tankarna då han
målade denna bild, är ovisst, men
det finns i varje fall mycket av
samma stämning i båda
målningarna.
färger och kastats mot en vägg, fläckar vilka kan se ut som landskap; och
man kan urskilja en mängd bilder i sådana fläckar — manshuvuden,
olika djur, fältslag, klippscener, sjöar, moln, skogar o.d. — allt efter
själens mottaglighet.» Piero di Cosimo, en annan av de stora
1400-talsmålarna, har talat om betydelsen av att stanna i kontemplation inför
de fläckar som uppstod på murarna där sjuka människor just hade
spottat och se dessa fläckar bli underbara landskapsbilder.
De surrealistiska konstnärerna kunde emellertid inte i längden nöja sig
med automatismen. Tillfälligheterna som av de f.d. dadaistiska
konstnärerna räknades till det väsentliga i konstskapandet, blev en nagel i
ögat på de konstnärer som aldrig upplevt Dadas hopplösa negativism.
De äldre surrealistmålarna hade sina rötter i futurism, kubism och
expressionism. Den nya generationen var jämnårig med Nya
Saklighetens målare. De ville inte acceptera underkännandet av människans
kritiska förmåga. Den surrealistiska konstens nya skede karakteriseras av
en strävan efter påtaglighet och fattbarhet även för gemene man. En
automatisk teckning kunde inte hos den stora massan påräkna intresse
för sitt programmatiska innehåll, men den kunde däremot väcka
uppseende och chockera genom sin obegripliga form. Nu ville man i stället
skapa en konst, vars form omöjligen kunde chockera, men vars innehåll
samtidigt skulle vara så lättfattligt som möjligt och så chockerande som
möjligt. Det tekniska skulle endast vara ett opersonligt medel, inte ett
mål, som det så ofta blivit i övriga moderna konstriktningar. Breton hade
redan i sitt första manifest betonat teknikens underordnande under ämne
30
465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>