Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Surrealismens genombrott (b. l.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
Yves Tanguy (f. 1900),
Utslocknandet av det nödvändiga ljuset,
1927. Museum of Modern Art,
New York. Tanguy hyste en viss
veneration för automatismens
abstrakta formationer. Men han
fängslades också av Chiricos
tredimensionella konst. Hans mål blev
att ge kroppslig påtaglighet åt
automatismens ytarabesker. Han
ville skapa en ny tredimensionell
värld, som ingenting hade
gemensamt med vår vardagsvärld. Han
blev det undermedvetnas
landskapsmålare, han målade utsikter över en
steril spökvärld som var fylld av
slemmigt mjuka och svampaktiga
föremål på oändliga slätter, över
vilka välver sig en giftdunstig
rymd fylld av ett vagt ljus, som
kommer föremålen att kasta skarpt
avgränsade skuggor. Allt är
målat slätslickat, akademiskt med
avsiktligt obehagliga för drivningar.
Föremålen är modellerade med stor
omsorg om alla valörer. Den
olust-betonade stämningen intensifieras
av den sötaktiga koloriten.
och innehåll: »Måleriets mission består mindre i att leverera tekniska
jonglörkonster än i att t.o.m. med hjälp av illegala medel uttrycka den
mystik och poesi, som frigör vissa föremålskombinationer, vilka
uppkommit antingen av en slump eller genom en nyck hos den
överväldigande anden.»
Vid mitten av 20-talet hade också Picasso med sin minst
avalltauto-matisminspirerade konst närmat sig surrealistlägret, dock utan formell
anslutning. Det är inte otänkbart att Picasso vid utbildandet av sin
»benknot»-stil i slutet av 1920-talet inspirerats av den unge Tves Tanguy
(f. 1900), den förste inom det surrealistiska lägret som avsiktligt utnyttjade
hela det akademiska måleriets uttrycksmedel och tekniska arsenal för
466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>