Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Abstrakt i Ryssland (l. e. å.) - Neoplasticismen (l. e. å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt eget drhundrade
modell och den cæsariska antiken blev rättesnöre för kommande rysk
monumentvilja. Konstruktivismen flyttades från verkligheten över till
skenets värld, den blev teaterkonst och den moderna ryska teatern fick
värdefullt stöd av dess konstnärer. På scenen kunde deras konstruktioner
bli verkligt rörliga och leva med i spelet. Måhända blev också
konstnärernas strävanden att skapa en ny verklighet först på rätt sätt realiserade på
detta område, där de på ett naturligt sätt fick samverka med
skådespelares och regissörers vilja att konkretisera författarnas intentioner.
De italienska futuristernas konst hade fått sin naturliga fortsatta
utveckling i filmen med dess rörliga bilder, men där var tyvärr inte
konstnärerna med i samma utsträckning. Svensken Viktor Eggeling var den
ende med sina tyska filmer från omkring 1917. Flera av de ryska
konstruktivisterna lämnade Ryssland vid 20-talets början. Bland dem befann
sig bröderna Naum Gabo och Antoine Pevsner, som med sina arbeten i
metall, glas och celluloid skulle bli de främsta att sprida dessa idéer, den
förre i Tyskland och England, den senare i Frankrike.
Neophsticismen
»Stil är att rofyllt begrunda sanningen» skriver 1916 den holländske
målaren Théo van Doesburg i ett arbete om den moderna konsten.
1917 bildades i Leyden gruppen »De Stijl» av honom, Mondrian,
Vantongerloo jämte några andra målare och arkitekter, som alla sökt
sig fram mot en rent abstrakt konst. Lugnet, klarheten och den
kontem-plativa ron blir också utmärkande för Hollands abstrakta konst. Något
senare än ryssarna, men utan någon direkt kontakt med dessa, når
holländarna samma ytterliga förenkling av de bildmässiga
yttrycks-medlen. I båda länderna var konstnärernas mål att skapa en ny verklighet
i sina bilder, en ren verklighet som är befriad från tingens bundenhet och
som får sitt liv uteslutande genom färg, proportioner och
spänningsförhållanden. Konstnärerna utgår från kubismens verklighetsbundna
abstraktioner men avlägsnar sig snart fullständigt från allt som kan erinra
om den synliga yttervärlden. Konstverken skall inte längre föreställa,
de skall vara. Det är ett brott med hela den gamla västerländska
bildkonsten och dess traditioner alltifrån Egypten. Konstnärerna arbetar med
stor koncentration och medvetenhet, det är aldrig fråga om något fritt
automatiskt skapande utan snarare om en rationell mystik.
Det puritanska draget är gemensamt för alla konstnärer i »De Stijl»,
hos många kan det till och med förefalla renodlat till världsfrämmande
asketism. Men dessutom kan man tydligt urskilja två mycket skiljaktiga
tendenser under den stränga likformigheten. Det logiskt nyttobetonade
var främst arkitekternas sak, de formade om målarnas idéer att tjäna
495
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
