Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Tredje Riket (b. l.) - Sovjetryssland (b. l.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
begåvning och därför förlänat pladdrandets och bluffens gåva. Jag vill
därför i denna stund bekänna, att det är mitt oåterkalleliga beslut att
på samma sätt som jag städat ut på den politiska förvirringens område,
på samma sätt ämnar jag rensa ut fraserna i det tyska konstlivet.
’Konstverk’, vilka i sig själva inte kan förstås, utan för sitt
existensberättigande måste utnyttja en svulstig bruksanvisning för att slutligen
anammas av dessa uppskrämda individer, vilka accepterar ett så dumt
eller fräckt vansinne, sådana ’konstverk’ skall tyska folket fr.o.m. nu inte
längre finna. . . . Det som under de senaste decennierna kallats ny konst i
Tyskland, har den nya tyska tiden i varje fall inte förstått. Ty det är inte
litteraterna som gestaltar en ny epok, utan kämparna; det är de som är
verkligt gestaltande, fölkledarna som skapar historia. Men det räknar väl
knappast dessa eländiga, förvirrade målarkladdar eller skribenter med.
Dessutom är det antingen en oblyg fräckhet eller en svårbegriplig dumhet,
att med beräkning ställa fram för vår tids människor verk som kunde ha
gjorts av stenåldersmänniskor för tio- eller tjugutusen år sedan. De talar
om en konstens primitivitet och de glömmer därvid helt och hållet att
det inte är konstens uppgift att avlägsna sig bakåt i ett folks utveckling,
utan att det bara kan vara dess uppgift att skapa symboler för denna
levande utveckling.
Konstnären skapar inte för konstnärerna, utan han skapar som alla
andra för folket! Och vi skall sörja för att folket från och med nu åter
skall kallas till domare över konsten.»
Och Göbbels förklarade: »Den tyska konsten under de närmaste
decennierna skall vara heroisk, en romantik av stål, frigjord från
sentimentalitet, objektiv, nationell med patos.»
En idealiserad, så småningom allt mer heroisk realism var sålunda målet,
grundad på Dürertidens, romantikernas och Leiblkretsens konst, »i det
stora hela sålunda topparna av den just tillryggalagda vägen». All
internationalism bannlystes. Talet om vetenskapens och konstens
internatio-nalitet emanerade enligt mytskaparen Rosenberg »från de andligt fattige
som blamerat hela det ig:de århundradet med sina falska vittnesbörd om
raslösa värden». Det finns ingen konst, ingen vetenskap, ingen religion,
som inte är rasbestämd till hela sitt väsen.
Joseph Thor ak, Kamratskap.
»Denna människotyp, som vi inför
hela världen såg träda fram i sin
strålande stolta kroppsliga kraft
och sundhet i förra årets olympiska
spel, denna människotyp, mina
herrar prehistoriska konstkluddare,
är den nya tidens typ! Och vad
fabricerar ni? Missbildade
krymplingar och kretiner; kvinnor, som
bara kan uppväcka vämjelse; män
som står djuren närmare än
människorna; barn som, om de
förbleve vid liv, måste uppfattas som
Guds förbannelse. Och det vågar
dessa fruktansvärda dilettanter i
vår samtid ställa fram som vår
tids konst, dvs. som uttryck för vad
vår tid gestaltat och präglat med
sin stämpel.» (Hitler
1937)-Tredje rikets konst skulle vara ljus
och insmickrande i sin idealiserade
eller fryntligt idylliska realism
eller också gigantiskt kolossal i
sin sammanbitna heroism. Det är
den okultiverade småborgerlighetens
kompenserade mindervärdeskänslor
som här får sitt uttryck.
Sovjetryssland
De tio åren före revolutionen 1917 var en konstnärligt livaktig
upp-laddningsperiod, då ryska konstnärer sökte tillgodogöra sig allt vad som
samtidigt kom fram i Tyskland och Frankrike, och då de dessutom på
många sätt avgörande bidrog till den vidare utvecklingen. Revolutionen
och inbördeskriget skapade på det gamla Rysslands ruiner ett helt nytt
512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
