Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nordiska tanken, av Nils Gösta Sandblad - Nordiskt och internationellt - Konsten och den nordiska tanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad
Som ung tecknare upplevde Elias
Martin den finska naturen kring
Sveaborg. Redan på väg dit i juni
1763 utförde han tuschlaveringen
»Jackten lediga stunder — åbo
schärgord» (Nationalmuseum).
Kanske ville han redan då
instinktivt inför den nordiska naturen nå
fram till en nordisk stil.
karna, eller väl närmast preussarna — och samtidigt, med anknytning
till ett annat hävdvunnet nordiskt tema, från ryssarna i öster.
Konsten och den nordiska tanken
Någon har sagt, att ett folks historieskrivning är dess egentliga historia.
Detta gäller också de estetiska teorierna. I fortlöpande samband med dem
har även själva det konstnärliga skapandet allt mer medvetet länkats in
på frågan om den nordiska egenarten. Därmed är emellertid problemet
inte löst. Konsten, sedd som en helhet, är inte en följd av idédebatten,
utan ett led i den. Konsten hör hemma i sin tid, som en sida av dess
kulturliv, men även i sitt eget sammanhang, sitt formsammanhang. I hur
hög grad och på vad sätt har det lyckats konstnären att ge sin form åt
estetikens litterärt uttryckta nordiska program? Har han måhända, trots
den goda viljan, endast förmått »apa», som Ehrensvärd i sina dystrare
ögonblick hävdade? Eller har han verkligen lyckats finna egna former
för de egna tankarna? Och i så fall, har hans konst någon gång också
blivit förebildlig för andra som Rudbeck försökte bevisa och Estlander
hoppades?
Otvivelaktigt har nordiska konstnärer enstaka gånger skaffat sig en
bemärkt plats i den internationella samhörigheten. Det har stundom
skett i kraft av deras förmåga att omsätta eller föregripa sin tids allmänna
ideal i högtstående konst. Thorvaldsen hyllades som en furste på färden
från Rom till Köpenhamn. Roslin och Lafrensen hade lika starka
positioner i 1700-talets Frankrike som Milles i 1900-talets U.S.A. Hur mycket
har Ernst Josephsons sjukdomsteckningar i den vackra utgåvan från
1918 betytt för Picasso? Men nordiska konstnärer har också segrat i
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
