Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk renässans och barock, av Karl Erik Steneberg - Femtonhundratalets kalkmåleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
ägna sig bland konstverk från provinsen. Danmarks kyrkor bevarar inte
bara stenhuggares och träsnidares alster, de ger också många exempel
på dåtida måleri. Odensealtarets figurrika flygelmålningar, som äger
rester av renässansornament, får tänkas ha tillkommit under Claus Bergs
ledning. Flera andra stafflimålningar från tidigt 1500-tal torde ha
tillkommit inom landets gränser. Till en eller flera målare i västra Själland
har man hänfört ett antal bilder, såsom det 1522 daterade flygelaltaret
från Omö med en stillsam helig familj (nu i Nationalmuseet). Ett antal
antemensalmålningar med Jesu liv som ämne kan räknas till gruppen
(från Herlufsholm, Hvalsö o.a. kyrkor). Andra sådana målningar —
de bästa — har otvivelaktigt nederländskt ursprung.
På kyrkornas väggar och valv finner man en skatt av kalkmålningar;
i många fall har de tagits fram under senare tiders överkalkningar. Även
här, i dessa berättande bildsvitcr och lekfulla ornament, framstår såväl
sambandet med medeltiden som renässansuppfattningens ingripande
förändringar. Skolsammanhang och folkliga traditioner synes ibland hos
dessa anonyma målare ha bjudit ett segare motstånd än inom skulpturen,
och många fängslar med sin friska naivitet. Men man bör kanske
betrakta de mera framträdande verken som arbeten av inflyttade mästare.
Från tiden efter sekelskiftet 1500 är den s.k. Lazarusmästarens
utsmyckning av Helsingörs karmeliterkloster. Konstnären har arbetat efter två
olika principer. Den ena är mera berättande, med rumsbilder kring
figurerna, såsom i refektoriets Lazarussvit med dess gotiskt spröda
figurer i en ljus och smekande färgskala. Här är gästabud, sång och
kurtis, och här sänker sig änglarna på sina vita vingar för att hämta
Lazarus’ själ, medan fan tar den rike mannen. I klostrets s.k. musikrum
har samme målare bytt ut sina perspektiviskt enkla bakgrunder mot
ett yppigt vegetativt system. En mäktig dekorativ tendens av sådant
slag gör sig ofta gällande i den följande utvecklingen. Man återfinner
den i en annan märklig följd, den i Krämarkapellet i Malmö S:t Petri,
vars väggar och valvkappor i anslutning till sydtysk renässans som en
sista katolsk kraftansträngning utmålats kort före 1527, då reformationen
vann inflytande i staden. De hantverkarämbeten som bekostat
utsmyckningen har fått sina skråvapen infogade i valvens svicklar, i övrigt märks
påvevapen och evangelistsymboler, språkband och drolerier samt Yttersta
domen och en Misericordiabild; på väggarna större fält med Sankt Göran
samt Kristus i vinpressen. Figurerna har med sin större bredd och volym
en helt annan karaktär än de en generation äldre Helsingsörsbilderna.
I valven dominerar de vegetativa ytfyllnaderna.
I flera andra kalkmålningar härskar ornamentet på bekostnad av
berättelse och symboler. Sålunda har utsmyckningen i Saltum (omkring
1520) givit blommor och spiralrankor övertaget över de bibliska scenerna,
som målaren dessutom skildrat med ett mycket lätt sinnelag: barnen
*79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
