Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk renässans och barock, av Karl Erik Steneberg - Saga och sinnebild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
»Hesten» på Kongens Ny tor v —
alltså den av Lamoureux utförda
ryttarstatyn över Kristian V —
äger en förhållandevis hög ålder;
den ställdes upp 1688.
Danmark den för varje Köpenhamnsbesökare välkända ryttarstatyn
över Kristian V på Kongens Nytorv, utförd av Abraham César Lamoureux
(d. 1692). Den uppställdes 1688 och visar konungen i en romersk
impe-rators skickelse med lagerkrönt hjälm och kommandostav. Hans häst
trampar på Avunden, som vrider sig under dess hov, medan
sockelfigurerna i guda- och hjältegestalter symboliserar visdom (Minerva),
mod (Alexander), styrka (Herkules) och ära (Artemisia av
Halikar-nassos). Konstnären hade tidigare arbetat i Sverige för De la Gardie
och Hedvig Eleonora innan han under åren 1681—92 kom att verka i
den danske kungens tjänst. Hans väl genomarbetade staty — i sitt slag
den äldsta i Norden — är smakfullt utformad efter franska förebilder,
och genom dessa härstammar den från ryttarsläktens store romerske
anfader, Marcus Aurelius på Capitolium.
Apollo och muserna återkommer även i det nordiska måleriet; på
Lennart Torstenssons Ulfsunda har en fransk konstnär, Salomon de la
Houve, under 1640-talet utfört plafondmålningar över detta tema,
franskpåverkat klassicistiska i formen. Han har där även skildrat scener
ur Ovidius’ Metamorfoser. Heroisk ämneskrets och klassisk gudasaga
har sedermera vid utsmyckningen av De la Gardies slott med
plafonder bl.a. använts av den ovannämnde fransmannen Nicolas Vallari, men
endast några dukar på Läckö och Venngarn är kvar av denna livliga
monumentalproduktion. Inom det mindre formatet, i stafflikonsten, har
den i Sverige och Danmark anlitade Toussaint Gelton skildrat
skön-lemmade gudinnor och nymfer i svala himmelska och arkadiska nejder
(flera exempel i Kunstmuseet, Köpenhamn).
Klassisk och allegorisk inspiration ligger bakom Klöcker Ehrenstrahls
arbeten på det monumentala området och flera av hans porträtt. Han är
tidens konstteoretiker i Norden, han har belyst sin uppfattning och sina
ideal såväl i sin skrift för undervisning i målarkonsten som i sina brev.
I de senare meddelar den unge Klöcker sina mått och steg, när han kort
efter sin återkomst från studier i Italien och Västeuropa uppvaktar
änkedrottning Hedvig Eleonora. Det var en kritisk situation, med Wuchters
först på platsen, och Klöcker har inte försummat att framhålla kollegans
underlägsenhet, hans brister i fråga om komposition och tillbehör. Med
egna teckningar säger sig Klöcker ha visat hur man i en porträttgrupp
skulle förbinda figurerna med varandra samt anknyta till antiken genom
att måla skulpturer i bakgrunden, saker som Wuchters tydligen inte
tänkt på. Av vikt var också att Klöcker iförde sina modeller en mot
bakgrundernas klassiska rekvisita svarande kostymering å 1’antique,
utmärkt anpassad för det svenska herrefolket, som redan under Kristinas
tid hade lärt sig att figurera i baletternas och karusellernas heroiska
drömvärld. I en rustning av detta slag sitter redan Lorens von der Linde
på ett av Klöckers första porträtt, vilket drottningen fått se till jämförelse
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
