Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk renässans och barock, av Karl Erik Steneberg - Saga och sinnebild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Erik Steneberg
Ehrenstrahls verklighetssinne
förnekar sig inte ens när han i
ambitiös anslutning till tidsstilen
kostymerar sin konung som romare.
Inlärda mått och regler har inte
förmått tränga ut det jordbundna i
hans hästporträtt. — David
Kläcker Ehrenstrahl, Karl XI till häst,
1671. Drottningholm.
med Wuchters målning av samme herre. Det är en skruvad
framställning, som vill markera sin barockt breda hållning i motsats till van
Dyckstilens höjdsträvan. Denna dräkt blev nu gällande mod även för
det målade porträttet. De målare som ville vara med fick göra på samma
sätt som Klöcker; den svenskfödde Johan Aureller d.ä., en utmärkt och
omsorgsfull porträttör, som mest arbetade i landsorten, har med sina
en smula provinsiellt brokiga framställningar även han följt takten i de
nya turerna.
Från det skickelsedigra mötet mellan Klöcker och Wuchters får vi
ännu några upplysningar av vikt. Vi tvivlar numera inte på att den
senare var en nordisk förstarangskraft, inte minst genom den psykologiska
halten i sin människoskildring. Det senare ville Klöcker inte heller
förneka. Han medger att Wuchters målade sina porträtt rätt lika men
anmärker på att han gjorde dem fulare än modellerna; det gjorde inte
Klöcker. »Måla dem hellre vackrare än fulare» — det är den enkla
lösning av det eviga problemet som Klöcker sedermera rekommenderar
i sin läroskrift. När han i denna vidare inpräntar att en konstnär flitigt
skulle teckna efter antika skulpturer för att deras skönhet skulle påverka
hans bilder av den ofullkomliga verkligheten, så finner man här en klar
anslutning till klassicismens doktriner. I kamp mot manierismen och
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
