Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rokoko och nyantik i Norden, av Lars Erik Åström - Upplysningstidens romantik - Den realistiska inställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rokoko och nyantik
Jens Juel, Danskt landskap.
Statens museum for kunst,
Köpenhamn. Det holländska
landskaps-måleriet från 1600-talet bildar
utgångspunkt för Juels
naturskildringar. Jämfört med
Paul-sens motstående målning visar
denna målning starkt realistiska
drag.
Kunstnere! Skal det være aldeles uoprætteligt? Frem! stræber at oprette
det.» Med J. C. Dahl kom vid 1800-talets början en infödd norrman till
fortsättning som romantiker och realist.
I Danmarks och Norges konst spelade den sentimentala romantiken
trots dessa ansatser betydligt mindre roll än i Sverige. På diktningens
område förkunnade Johannes Ewald en varmare känsla för naturen och
för människans personliga känslor, svenska skalder som Thorild och
Lidner tog intryck av honom. Men i bildkonsten gav denna danska
romantik endast enstaka utslag så som Erik Paulsens norska
landskaps-skildringar. Även hos Jens Juel kan man dock i några porträtt finna en
utpräglat romantisk uppfattning, som måste härleda sig från de år då
han bodde i Genève mitt uppe i efterrousseaunismen. Han tycks också
ha gjort bekantskap med Gainsboroughs porträttstil, en målning av en
engelsman sittande i ett parklandskap bär tydligt vittne därom. Men Juel
var ändå betydligt mera klassiker och realist än romantiker.
Den realistiska inställningen
Efter »naturen och de gamle» skulle nyantikens konstnärer studera,
och det finns mycket spontan verklighetsiakttagelse i konsten från denna
epok. Denna realism är måttfull och behärskad liksom rokokons realism,
som den direkt kunde avlösa. I skisser och studier till de större
konstverken möter man den oftast och där kan den ibland spetsas till i
impressionistisk snabbsyn. Naturligtvis är det bara skenbara likheter med
impressionismen. Det ligger inget systematiskt utforskande av ljusets och
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
