Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
P. Wickenberg, Kälkåkande barn,
1845. Privat ägo. Ingen kom
det nederländska idealet så nära
som Wickenberg, vilken slog
igenom i Paris som målare av
snö och is. Kompositionen och
färgen studerad på gamla tavlor,
detaljerna tecknade efter naturen,
allt enligt tidens sed.
mönster komponerade vintertavlor och sin förmåga att återge isens
blåa glans.
Att Wickenberg kom att stanna i Frankrike berodde på en tillfällighet.
Han ämnade egentligen resa vidare till Italien, som var det hägrande
målet för de flesta dåtida artisterna. Hans båda ungefär jämnåriga
vänner Palm och Stäck genomförde sin avsikt och blev ett par av
de mest typiska Romafararna i detta italiasvärmeriets stora tidsålder.
Gustaf Wilhelm Palm [1810—1890), den mera betydande av de båda,
vistades i Italien 12 år och i tanken och drömmen levde han kvar där även
sedan han återvänt till Stockholm och flitigt besökte Sveriges
natursköna trakter, Visby, Dalarna, Norrland. Den klara, torra italienska
atmosfären kom honom ofta att överdriva skärpan i sina exakt tecknade
arkitektur- och vegetationsdetaljer, men samtidigt lärde honom också
det kulliga italienska landskapet kring Sabinerbergen utanför Rom den
logiska disposition av förgrund, mellanplan och bakgrund, som är det
s.k. stillandskapets främsta kännetecken, och som han tillämpade också
på senare svenska utsikter i den mån det lät sig göra. Detta
skildringssätt förutsätter en viss idealisering av landskapet, man »städar» det
genom att avlägsna störande detaljer och grupperar ibland om dess
element, men konstnären ville dock att resultatet skulle framträda som ett
naturtroget återgivande av en viss bestämd trakt, inte bara som
stäm-ningsväckande skildring av några trädpartier och några bergshöjder,
vilka som helst. Därför innebär stillandskapet i Palms utformning i
jämförelse med Fahlcrantz’ landskapskonst ett stort steg mot det senare
1800-talets realism.
Joseph Magnus Stäck (1812—1868) kan i sin konst närmast karakteri-
G. W. Palm, Italienskt landskap,
1842. Privat ägo. Pregnant och
dekorativt som kulisser avtecknar
sig på Palms tavla träd och
hus mot en slät blå himmelsfond.
Det är stillandskapets ideal.
3H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
