Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
A. Malmström, Studie till
»Grindslanten». Privat ägo.
Sekelmittens genrekonst ville gärna
vara berättande med ett roande
eller rörande innehåll. Därför
blev barnskildringarna talrika och
populära. I skisserna hölls
emellertid det anekdotiska draget
tillbaka och de måleriska kvaliteterna
kunde i högre grad komma till
sin rätt.
rike hade fört honom genom Tyskland, där man vet att han sett arbeten
av Moritz von Schwind, vars försök att återge folksagans gestalter måste
ha verkat inspirerande på honom. Intryck från denna tyska konst kan
också spåras i hans konstnärliga form; den egendomliga motsatsen
mellan ämnets overklighet och den plastiska påtaglighet, med vilken sagans
lätta väsen utformats, är gemensam för de tyska föregångarna och
Blom-mér. Denna högst materiella gestaltning är nästan ännu mera påtaglig
i »Näcken och Ägirs döttrar», som väckte samtidens hänförda beundran,
men där just den ovannämnda motsatsen mellan sagostoffet om vågorna
såsom skymtande kvinnliga väsen och de bastanta simmande kropparna
på tavlan gör ett naivt, i moderna ögon nästan en smula löjligt intryck.
Därmed avslöjar vi emellertid, att vi ser på dessa verk med den
utanför-ståendes totala brist på förståelse för hur de talade till samtiden. Den
skicklighet, med vilken tavlan målats, är nämligen odiskutabel, och
upplevelsen uteblir, därför att vi inte längre uppfattar den poetiska och
nationellt inriktade strävan som vägledde konstnären eller äger den
villighet till litterärt färgad inlevelse, som dåtidens publik spontant visade.
Då Blommér dog i lungsot i Rom 1853 gick på konstakademien hemma
i Stockholm en ung elev, som trots åldersskillnaden skulle bli en sorts
efterföljare. August Malmström (1829—1901) målade på 1850- och6o-talen
åtskilliga tavlor med götiska motiv, mer än trettio år efter det att
propagandan för de nordiska ämnena satts in. I ett par fall har han också
behandlat samma ämnen som Blommér, den mest betydande bland dem
är »Älvalek». Det är intressant att jämföra de båda målningarna. Hos
den yngre målaren har det strängt akademiska, nyklassiskt grundade
kravet på skulptural påtaglighet i figurskildringen fått vika och han
vågar framställa älvorna som i dimman endast antydda, anatomiskt
ogrip
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
