Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
B. Nordenberg, Familjen
Holmgren, 1850. Privat ägo.
Genrebildens popularitet förorsakade
att också grupporträtt gärna fick
samma karaktär av miljöskildring.
Fagerlin är den avgjort skickligare av de båda och han vann också
internationellt erkännande med sina kompositioner över sådana ämnen som
»Frieriet», »Huslig andakt», »Svartsjuka», alla omsorgsfullt utförda
interiörer av fiskarstugor med ett myller av utpenslade detaljer och med
prydliga innevånare, inbegripna i situationer, som kan antingen roa
eller gripa åskådaren. Düsseldorfskolan har med rätta blivit klandrad
för sin litterära prägel, som lättast kan karakteriseras så, att man alltid
vill beskriva tavlan som en berättelse, — »en ung förälskad gosse står
framför en flicka med nedslagna ögon» — i stället för med ord som
karakteriserar det konstnärliga — »en mansgestalt i mörka färger bildar
kontrast mot en kvinnofigurs röda dräkt och bakgrundens ljusare toner».
Fagerlin undviker oftast detta i synnerhet så länge minnet av hans
franska läroår ännu var levande och kom honom att eftersträva en viss
artistisk elegans och lätthet, men Nordenberg lyckas inte alltid undvika
fallgroparna. Ändå har han gjort många värdefulla arbeten
»Tiondemöte i Skåne», »En läsare stör fröjden i en gillesstuga», m.fl. De visa
inte Fagerlins formella behärskning men är präglade av en viss ärlighet i
skildringen, som härleder sig av att han var och alltid med stolthet kände
sig som en son av det enkla lantfolk han framställde på sina tavlor. I sin
ungdom hade han vandrat som målargesäll mellan bondgårdarna i
Blekinge och målat väggdekorationer och i sin uppskattning av
allmogekonsten i dess egenskap av konst och icke bara som kuriositet, var han
en föregångsman.
B. Nordenberg, Per Hörberg,
1858. Malmö museum. Denna
fantasibild ger ett vackert uttryck
för en senare konstnärsgenerations
uppskattning av den naive och
fantasifulle bondemålaren och
förromantikern.
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>