Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
K. J. Billmark, Ur »Skotska
vuer», gravyr efter C. S.
Graff-man. De gamla fästena i
Skot-lands vilda berglandskap var just
rätta ramen för tidens riddar- och
rövarromantiska fantasier.
Det fanns också konstnärer, som nästan helt koncentrerade sig på
teckningen. Till dem hörde en av skedets allra mest anlitade
porträtt-örer nämligen Maria Röhl (1801—75). Hennes små sirliga
porträttteckningar, ofta knappast större än en miniatyr och tecknade med spetsig
penna i en ganska torrt akademisk, men samtidigt älskvärd stil, är typiska
tidsbilder. Någon djuplodande karakteristik har hon säkerligen inte haft
som mål i sin ytterst flitiga gärning, men när hon är som bäst, i porträtt
av kvinnor och ungdomar, kan man inte frånkänna hennes arbeten en
viss älsklig charme. Porträttecknare var också Ferdinand Tollin (1807
—60), som därjämte odlade landskapsteckningen. Gravyrutgåvor av
tecknade landskapssviter var fortfarande mycket på modet.
Publika-tionstypen hade lanserats av bröderna Martin, Linnerhjelm och
Skjölde-brand. I synnerhet den senares »Voyage pittoresque au Gap du Nord»,
utkommen 1801—02, var trots sitt tidiga utgivningsdatum ett av de
mest uttalat romantiska konstarbeten som sett dagens ljus i Sverige, fyllt
av svärmiskt patos för de fjärran och egendomliga trakter, som han ville
skildra i bild för första gången, och även konstnärligt sett kan man
beteckna dem som romantiska med de starka kontrastverkningar i det
svart-och-vita och den oroliga, oklassiska rytm, som genomsyrar många av
scenerna. Till landskapsverken från något senare tid hör Thersners kända
»Fordna och närvarande Sverige», utgiven 1817—25.
Stor popularitet tillvann sig också gravyrerna efter Carl Samuel
Graff-mans »Skotska vuer» (1831—33), vilka överfördes till grafik av en ung
man, som senare skulle göra sig mycket känd såsom landskapslitograf,
nämligen Karl Johan Billmark (1804—70). Såväl han som flera av
skedets gravörer odlade med intresse den nya grafiska teknik, som under
M. Röhl, Marcus Larson,
ofullbordad blyertsteckning, 1833.
Kungl. bibi., Stockholm. Typiskt
för tidens glättade
porträtterings-konst är att t.o.m. en Marcus
Larson, ett av de hetaste
temperament svensk konst ägt, bringas att
se ut som en sansad
genomsnittsmänniska, förskönad, men
samtidigt avindividualiserad.
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
