Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Düsseldorfs avveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt friluftsmåleri
August Jernberg (1826—96),
Utsikt, Düsseldorf, omkr. 1865.
Nationalmuseum, Stockholm.
Jernberg var düsseldorfare men
hans färgsinne hade inte
slentrianen lyckats förkväva. Hans
intresse för de koloristiska
problemen var levande och han kände
starkt behovet att få kontakt med
den franska konsten med dess fina
känsla för artisteri i teknik och
färg. Han studerade hos Couture
flera år, men han tycks också ha
intresserat sig för
friluftsmåle-riet, som han tillämpar på ett
sällsynt friskt sätt i några utsikter
från Düsseldorf ateljén i mitten
på 60-talet.
Düsseldorfs avveckling
Tack vare sin självständiga hållning gentemot tyska strömningar hade
den danska konsten i många avseenden lyckats behålla en spontan
kontakt med verkligheten. Visserligen hade den stora traditionen från
»Guldalderen» urvattnats och degenererat, men några få överlevande
från denna tid, gamla landskapsmästare som Skovgaard, hävdade ännu
den friska realismens inneboende styrka. De düsseldorfpåverkade
konstförståndige i Sverige och Norge hade svårt att acceptera ett så rakt på
sak gående måleri som danskarnas. Konstkritikern Lorentz Dietrichson
skrev 1867: »Lika naturligt som det var att man i Danmark icke kunde
uppskatta Gude, fika naturligt att man i Sverige och Norge icke kan
uppskatta Skovgaard, som han säkert förtjänar. Skovgaards ’Qyarndam
vid Hellbek, sommarförmiddag’ är nog en trogen vy och det finns säkert
poesi, rätt mycken poesi, däruti. Men en annan fråga är, om den
verkligen med sin starka gröna färg är pittoresk, om det ligger inom
målarkonstens förmåga att återgiva ett sådant landskap, så länge huvudtonen
är så enformigt grön som här. Vi veta alla att våren är en härlig tid och
ändå är de friska gröna, halvnakna träden i vårens tid ingalunda skapade
för måleriet; men de danska landskapsmålarna med Skovgaard i spetsen
tyckas icke vilja se skillnad på det, som kan målas i naturen, och det,
som icke kan målas utan att bli trivialt.»
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
