Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Düsseldorfs avveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt friluftsmåleri
Ludwig Munthe (1841—96),
Vinterlandskap, 1871.
Norrmannen Munthe stannade i
Düsseldorf hela sitt liv, men han var
utled på den »sublima»
kombination av kompositionslinjer som
Düsseldorfarna ville se i
land-skapsmåleriet. Under intryck av
Fontainebleauskolans målningar
som han såg på utställningar i
Tyskland uppställde han den
chockerande regeln: det bör vara
så få och så enkla linjer som
möjligt i tavlan. Man karikerade
hans bilder: en tom åker, ett enda
träd med ett enda blad. Vid
horisonten den gula »muntheska
strimman».
Methoden i deres Studium var saa helt forskjellig fra vor; medens vi ved
Ophoben af Enkeltstudier, Tegninger af Gjenstande, som vi ikke for
Øjeblikket havde noget Brug for, af Farveskizzer, af flygtige Stemninger,
søgte at tilegne os en saa stor Mængde af Kundskaber om de uendelige
Fremtoninger i Naturlivet som muligt, forat kunne beherske de Stoffe,
som vi valgte, uden at være afhængig af om vi paa Stand kunde adspørge
Naturen, i det Hele taget søgte at forstaa Lovene for den skjønhed, som
begeistrede os — saa sad de foran det ’Subject’, de havde valgt sig, og
maatte passe paa blot at male paa det, naar alle Omstændigheder af Veir
og Belysning var de samme; de førstod ikke af de concrete Virkninger
at drage noget almindeligt Resultat, men copierede, hvad de saa idag,
uden at spørge om hvorfor.. . » Dessa Walesmålare var Constables
efterföljare, impressionister, men utan kontakt med Frankrike. Man förstår att
svalget mellan deras naturuppfattning och düsseldorfarnas var alltför
stort för att Gude skulle kunna eller ens vilja överbrygga det. Att de två
åren i Wales ändå inte varit bortkastade har han själv intygat. Han har
lärt sig mycket av friluftsmålarna. Själv har han betonat att »før var mine
Skygger graa; men Skyggen er aldrig graa, den er farvet».
Düsseldorf var ett övervunnet stadium för Gude, men han var för den
skull inte hågad att söka sig hem till Norge för alltid. Han hade ingen
Gustaf Rydberg (1835—1933),
Motiv från Vättern, omkr. 1866.
Privat ägo. Rydberg var en av de
självständigaste banbrytarna för
friluftsmåleriet i Norden. Han
övergav Düsseldorf för att hemma
i Sverige måla naturen direkt.
Han studerade aldrig i Paris,
men vänskapen med Wahlberg
och minnena av den danska
land-skapskonsten som han i ungdomen
studerat hjälpte honom till en
radikal natursyn.
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
