Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - De första moderna parisermålarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall
Olof Arborelius (1842—1915),
Campagnan, omkr. 1870. Privat
ägo. Arborelius flackade vida
omkring i Europa under 1860-talet.
HanbesökteDüsseldorf han vari
Paris och tog starkt intryck av de
nya riktningarna: »Blandfranska
landskapsmålare är det mycket
modernt att måla tavlor färdiga
efter naturen. Det ligger också
mest för min håg, så att det skall
jag göra, när jag kommer tillbaka
till Sverige en gång.» Hans
konst skulle ständigt pendla mellan
det düsseldorfska och det parisiska,
men sin stora insats gjorde han
på 7o-talet då pariserintrycken
tog överhanden och han tillämpade
dem hemma i Sverige.
Wahlberg var inte ens den radikalaste av de unga skandinaver som
redan på 60-talet sökt sig till Paris. Norrmannen Olaf Isaachsen hade
hämtats från Düsseldorf till Paris av finländaren Adolf von Becker och
de båda hade efter några år hos Couture blivit elever på den målarskola
som Courbet på begäran av de radikalaste ungdomarna i Paris satt upp
1863. »Vi havde alt fælleds: Dug, Farver og andre Utensilier; i et stort
Skab med Hyller stod Farvepotterne med almindelige grove
Vegge-klinerfarver, vartil föjedes ganske faa finere. Pensel benyttede vi lidet,
men anbragte Tinterne mest med Paletkniven, ligesom vor originelle
Mester, der arbeidede sammen med os; blandt Modellerne figurerede
stundom levende Oxer, Esler og andre Dyr. . . Maaltiderne være i
Regelen fælleds, paa en tarvelig ’Cabaret’, der ogsaa besøgtes af simplere
Gustaf Cederström (1843—•
1933), Studie från
Fontaine-bleau, omkring 1870. 1868 kom
den unge officeren Gustaf
Cederström för första gången till Paris.
Han fängslades omedelbart av de
radikala riktningarna och hans
landskap från Fontainebleau hör
till de okonventionellaste svenska
landskapsmålningarna från den
tiden. Han har inte velat ge en
pittoresk och representativ
fasad-bild av slottet, som han undviker.
Han ser staden i
bakgårdsperspek-tivfrån en köksträdgård med
tvättkläder på tork.
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
