Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Situationen omkring 1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall
Berndt Lindholm (i84i—igi4).
Solig bygata, Frankrike, omkr.
1870. Privat ägo. Lindholm hörde
till de allra mest avancerade
bland de skandinaver, vilka sökte
sig till Paris i slutet på 60-talet.
Hans landsman von Becker hade
visserligen besökt Courbets skola,
men saknade förmåga att
tillgodogöra sig det nya och
revolutionerande. Lindholm hade öppen blick
för allt nytt. Han skickade
korrespondenser till Helsingfors
Dagblad 1870, där han klargjorde de
nya tankar som förts fram av de
radikala konstnärerna. Han
dyrkade Daubigny, Rousseau och Corot.
Corot representerade för honom
konstens återvändande »från en
onaturlig till en sund realistisk
konst». Han nämnde t.o.m., men
med en viss fränhet, en ny rörelse,
vars främsta namn är Manet och
Pissarro. Det var första gången
impressionismens stora namn kunde
läsas i en skandinavisk tidning.
Situationen omkring 1870
Redan 1865 hade Julius Lange trott sig kunna iakttaga »en stor
og mærkelig Svingning — en Bevægelse fra en rolig Betragtning af det
Almene til en bevægen Sympati med det Enkelte, fra en Syslen med
Idéernes Verden til en Beskæftigelse med Existenser. Fra en teleskopisk
Livsbetragning er man kommet til en mikroskopisk. Fra System,
Symbol og Myte har man vendt Blikket mot Historie og Realitet.» Det
var inte i dansk konst Lange iakttagit detta. Den sov ännu sin
törn-rosasömn. Det var den allmänna kulturtendensen han avläste. 1864
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
