Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Situationen omkring 1870 - Motiv och teknik i 1870-talets måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt friluftsmåleri
Christian Krohg (1852—1925),
Porträtt av Georg Brändes, 1879.
Skagens museum.
års erfarenheter hade tvingat till realistisk omvärdering av idealen. Men
även om självrannsakan begynt omedelbart efter chocken blev det
först omkring 1870, som den hänsynslösa signalen kom till uppbrott ur
det kulturella stilleståndet. Det var Georg Brändes som kände sig kallad
att väcka danska folket och bryta ner deras auktoritetstro. Hösten 1871
började han förkunna de europeiska idéerna i deras mest radikala form
på litteraturens och samhällslivets fält. Han inledde sin berömda
föreläsningsserie över Hovedstrømninger i det 19. Aarhundredes Litteratur
med orden: »Det, at en Litteratur i vore Dage lever, viser sig i at den
sätter Probleme under Debat.» Men danska målare skulle aldrig känna sig
manade av de orden att ställa sin konst i samhällets tjänst. Först på
80-talet skulle Brändes debattsignal vinna gehör bland konstnärer, men inte
i Danmark utan i Norge.
I samma föreläsning förklarade han att »hovedarbejdet vil blive
gen-nem en Mangfoldighed af Kanaler at lede de Strømninger, som har deres
Udspring i Revolutionen og Fremskridtsideerne, herind og at standse
Reaktionen paa alle de Punkter, hvor dens Opgave historisk er endt».
För Brändes var detta kärnproblemet: att öppna fönstren mot Europa,
att vädra ut den instängda danska kulturatmosfären. För konsten gällde
detta kanske i ännu högre grad. Den danska »guldålders»-traditionen
var urlakad och degenererad, men Høyens nationella propaganda hade
varit så suggestiv att konstnärerna frivilligt höll sig hemma med
undantag av korta besök i Italien utan att söka nödvändig stimulans i kontakt
med den nya kämpande konsten. 1870 dog Høyen, hans starka
personlighet var borta, och därmed ett av de största hindren för en nyorientering
för dansk konst. Men Julius Lange, som nu blev den ledande kritikern,
tvekade i valet mellan nationalism och europeisering. Hans osäkerhet i det
avseendet hindrade honom från att intaga samma ställning som Brändes
inom litteraturen. Under hela 70-talet kommer nationalismen och
internationalismen att kämpa, utan att någon definitivt kan tillskriva sig segern.
Även i Norge slog sig realismen relativt tidigt fram inom litteraturen.
Både Ibsen och Björnson hade övergått till verklighetsskildringar. Men
det absoluta sanningskravet, som Ibsen ställt upp i Brand 1865, irriterade
inte konstnärerna. De gamla konstnärerna blev kvar i Düsseldorf, i sin
kvasirealism. De unga begav sig efter 1870 i allt större skaror till
München, där enligt ryktet en ny realism utvecklats. Men detta rykte var
överdrivet. Münchenrealismen hade inte mycket med den aktuella
verkligheten att göra.
Motiv och teknik i 1870-talets måleri
Som en följd av realismens kamp mot idealismen kan man under
70-talet iakttaga motivförskjutningar i alla de nordiska ländernas moderna
381
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
