Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - 1870-talets folklivsmåleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall
Michael Ancher (1849—1927),
»Vil han klare Pynten?», 1880.
Danske kungens ägo. Ancher var
fylld av djup beundran för den
strävsamma fiskarbefolkningen och
dess farliga liv. Han försökte att
samtidigt avbilda det realistiskt och
ändå höja upp det över den krasst
vardagliga nivån. Han hade en
viss svaghet för de dramatiska
ögonblicken. Han har kritiserats
för denna tavla, därför att man
anser kompositionen alltför tydligt
koncentreras till en punkt utanför
bilden: båten som skall »klare
Pynten». Man anser att han
därmed för bort intresset från bilden
själv som därigenom förlorar
jämvikten..
att överge det småskurna anekdotberättandet för att i stället högtidligt
hylla det arbetande folket. Michael Ancher bestämde sig 1874 för att
skapa ett äreminne över den hårt och heroiskt arbetande
fiskarbefolkningen. Han funderade på att fara till Paris för att närmare studera det
berömda franska folklivsmåleriet men han hade också en tanke på att
bli kvar inom landet och gå den omedelbara verkligheten in på livet —
för att idealisera den. Han tänkte på det yttersta Danmark, på det
otillgängliga Skagen, och han frågade Julius Lange, som kände
pariser-måleriet, till råds: »Jeg svarede strax og med fuld overbevisning: Skagen.»
Ännu vann nationalismen över Paris.
Skagen var intet okänt land för landskapsmålare. Då och då hade
målare många decennier tidigare besökt platsen. Den yngsta generationen
hade upptäckt den i början av 70-talet och den blivande konstkritikern,
målaren Karl Madsen, hörde till de nya upptäckarna. Han hade kommit
dit tillsammans med norrmannen Chr. Skredsvig. Skalden Holger
Drach-mann, som i ungdomen bestämt sig för att bli marinmålare, sökte sig
tidigt dit, och norrmannen Fritz Thaulow hade också varit där före
Ancher. Det var övervägande landskapsmålare under den första tiden.
För dem blev Skagen Danmarks friluftsakademi.
Men det var Ancher som skulle bli Skagcns målare framför andra, just
därför att landskapet inte var huvudsaken för honom utan befolkningen,
vars strävsamma farliga liv han ville skildra. Kring honom samlades en
stor krets konstnärer, inte bara danskar utan också målare av andra
nationaliteter.
Ancher hade inte kommit till Skagen för att måla realistiska bilder av
Christian Krohg (1832—1925),
Bagbord lidt, 1879.
Nasjonal-galleriet, Oslo. Den som skulle
ge det danska folklivsmåleriet en
livgivande injektion var
norrmannen Krohg, som under flera
somrar besökte Skagen. Hans fräna
naturalism, som han lärt i Berlin,
förde skildringen av
Skagenfiskar-nas liv, som Ancher så lätt
idealiserade, ner på verklighetens plan.
Själva kompositionen är intressant
i sin impressionistiska avskärning.
Möjligen är den inspirerad av
impressionismen direkt eller också
av kamerabilder som onekligen
intresserat Krohg mycket.
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
