Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - 1870-talets folklivsmåleri - Paris 1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt friluftsmåleri
Hans Smidth (1839—1917),
Tredjeklasskupén, Statens
museum for kunst, Köpenhamn.
Oberoende av Skagenmålarna
utbildade Hans Smidth i sin
jylländska isolering ett
folklivs-måleri, som i fråga om genuin
äkthet saknar motstycke i dansk
konst före L. A. Ring. Där finns
mycket av sympati men mycket litet
idealisering i hans skildring av
bönderna. För danskarna, som
länge hade svårt att förstå hans
betydelse, framstår han genom sin
koloristiska frihet och djärva
teknik nu som en förnyare av det
danska måleriet, och han står deras
hjärta särskilt nära, eftersom han
utbildat sin konst på inhemsk
grund oberoende av utländska
strömningar.
Skagens fiskare. Han ville som Breton i Frankrike heroisera dem i deras
arbete. Han ville framhäva dem som ett stolt och kärvt släkte. Han
konstaterar sorgset i ett av sina första brev därifrån att Skagens fiskare
gärna uppträdde i kalsongerna. Man förstår hans bekymmer. Man målar
inte hjältar i dylika plagg.
Under inflytande av fri luftsmåleriet i Frankrike befriade sig snart
Skagenmålarna från alla ateljékonventioner och målade i fria luften.
Samtidigt dämpas alltmera det litterära i uppfattningen. Man blir mer
och mer situationsmålare utan förutfattade meningar. Med 80-talet
kommer så nya impulser från Frankrike och Skagenmåleriet förändras,
anpassar sig efter tidens nya signaler.
Paris 1880
1880 är nästan all skandinavisk konstnärsungdom samlad i Paris:
svenskar, danskar, norrmän och finnar. Äntligen hade de unga
konstnärernas intressen koncentrerats till modernismens brännpunkt, till den
stad som Ernst Josephson just då kallade »den nya konstens källa».
Danskarna övergav fædrelandet, norrmännen flydde från München,
svenskar och finnar var sedan länge hemmastadda i Paris. Under
några korta år hade hela den skandinaviska konsten fått en enhetlig
karaktär, mer präglad av Paris än av de skilda folklynnena.
Norrmännen hade tröttnat på München. Som en direkt impuls verkade
den franska utställningen i München 1879. Werenskiold har berättat för
413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
