Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Människan och miljön - Bruno Liljefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt friluftsmåleri
Albert Edelfelt (1854—1909),
Louis Pasteur, 1889. Sorbonne,
Paris.
att detta är något som man ännu ej har reda på, men som kommer att
ha stor betydelse. Han gör nämligen nu studier över nerver och ryggrad
och märg o.d. Dessutom har han gått igenom alla de ‘bibeloterc jag
placerat omkring honom; haft mig att ta bort en del som varit onödiga
cau point de vue scientifique’, sätta dit andra osv.»
Bruno Liljefors
Det var denna miljönaturalism, som var förutsättningen för Bruno
Liljefors’ originella insats i 8o-talskonsten. Djurmåleriet hade nog odlats
tidigare, men man hade försökt att fånga det mänskliga i djurens
beteende, i enlighet med konstens gemytliga uppfattning om bilden som
anekdot. Naturalismen hade i sin extremaste och fränaste form förkunnat
en mycket chockerande människouppfattning, naturvetenskapens:
människan var bara en länk i natursammanhangen, en del av naturen liksom
andra varelser, hon var helt enkelt människo-djuret. Emile Zola sade sig
i sitt författarskap vilja renodla djuret i människan: »Jag har endast en
önskan: givet en kraftig man och en otillfredsställd kvinna, att söka upp
djuret i dem, att se uteslutande djuret.» Man gav människornas driftliv
större plats än det tidigare haft i diskussionen. Det fanns inga lägre eller
högre drifter; i den mån de var betingade av kampen för tillvaron, för
släktets bestånd och utveckling, måste man acceptera dem utan pryderi
och känslotänkande. Det är detta driftliv som utan tendentiös
överbetoning och med naturvetenskapsmannens objektivitet speglas i Liljefors’
Bruno Liljefors (1860—1940),
Hökbo, Qyarnbo, Uppsala 1886.
Göteborgs konstmuseum. I några
av sina djurbilder tillämpar
Liljefors naturalismens principer i
Bastien-Lepages fattning med dess
envisa detaljåtergivning. I
Liljefors översättning får vi här en
tidstypisk miljöbild, en
motsvarighet till alla tavlor med motivet
»Mor och barn».
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
