Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Det naturalistiska tendensmåleriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt friluftsmåleri
Christian Krohg (1852—1925),
Tine Gaihede sover ved sit
Barns Vugge, Skagen 188g.
Rasmus Meyers samling, Bergen.
I allmänhet målade konstnärerna
sina hustrur i solig idyll, de
idealiserade sina familjer och sina
hem. 80-talets svenska konst var i
det avseendet bara ett moderniserat
Düsseldorferi. Christian Krohg har
i sina bilder från Skagen försökt
att avbilda livet oförfalskat. Han
målar inte den unga modern med
ett strålande småleende mot sitt
lilla barn, han målar henne i
stället då hon uttröttad somnat
vid vaggan.
Christian Krohg (1852—1925),
Gammel kone. Ernst Josephson
hade under sina första Parisår
avsiktligt undvikit de snarfagra
modeller som annars var så
eftersökta av konstnärerna. Han sökte
efter Rembrandts mönster
skönheten i det fula, i själva fulhetens
karaktär. Men Krohg går ett
långt stycke längre. Han
framhäver det fula utan att ens räkna
på att nå fram till någon
förborgad skönhet. Hans mål är
sanningen, som aldrig får
förfalskas. Den sanningssökande får
inte väja för någonting i sin
analys av verkligheten.
elände, som möter mig vid varje steg i livet.» Men konstkritikern Lorens
Dietrichson, som i Sverige tillhörde signaturpoeternas krets, var
ide-lismens ståndaktige tennsoldat. För honom var den nya naturalismen
enbart något perverterat. I ett föredrag i början på 80-talet om
naturalismen slutade han sålunda: »Mina åhörare veta vad som förstås med
negativa avgjutningar. Det som var upphöjt i originalet, blir i negativa
avgjutningar lågt. Det som var lågt blir upphöjt, det som var platt,
förbliver platt. Naturalismen är — vad stoffet angår — romantikens
negativa avgjutning.»
I själva verket fanns det dock både idealism och optimism hos dessa
kämpande konstnärer, vars främsta namn var Christian Krohg. Det var
helt naturligt att en norrman skulle gå i spetsen för detta
ytterlighets-måleri. Norrmännen hade genom strejken och den fortsatta spänningen
mellan konstnärer och publik kunnat frigöra sig från allt medvetet
beroende av den borgerliga smaken. De behövde aldrig anpassa sig. Krohg
bekänner själv att han var »født og opvokset som religiøs Naturalist og
er blit denne Kunstretning tro trods den Forkjætring den har været
udsat for». Hans kamp blev svår. Hans roman »Albertine» blev
indragen, hans målning »Albertine i polisläkarens väntrum» fick inte
utställas offentligt. De var båda angrepp på den florerande prostitutionen,
och de naturalistiskt »fotograferade» interiörerna var så påtagligt
skildrade att publiken reagerade. Den fann allt hopplöst beklämmande. Den
ville inte känna det som om den själv befann sig inne i väntrummet
tillsammans med »inregistrerade» flickor och den hade förnimmelsen att
den insöp den dåliga, kvalmiga luften i sämsta möjliga sällskap. Konstens
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
