Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - 1880-talet och impressionismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt friluftsmåleri
Nils Kreuger (1858—1930),
Regnväder, Paris, 1883.
Valde-marsudde. Kreuger hörde till de
socialt uppmärksamma. Han
försökte utan att överskrida gränsen
till det tendentiösa att framhäva
tyngden och tristessen i de slitna
arbetshästarnas liv. Man behöver
bara jämföra hans hästbilder med
vännen Georg Arsenius bild för
att förstå meningen i Kreugers
stillsamma sociala radikalism.
Anders Zorn (1860—1920),
Skådespelaren Coquelin Cadet,
1889. Privat ägo. forn kunde,
då han var inspirerad, vara en
utomordentlig porträttmålare. Han
gav i en skenbart tillfällig attityd
något utöver den ytliga
karakteristiken. Styrkan låg i den
miljö-betonade impressionismen och
högre har han knappast nått än i
porträttet av den store franske
skådespelaren Coquelin.
Någon genomförd impressionistisk skola grundades inte i Norge. De
radikala konstnärerna beundrade impressionisterna, man »vi er ikke
Impressionister — dessværre. Vi kan bare staa paa Bjerget og se ind i
det forjættede Land. Nei da — vi er ikke Impressionister. Langtifra.»
Christian Krohg konstaterar melankoliskt faktum. »Jeg vilde endelig
være med paa det radikale Program. Men jeg forstod lige saalidt
Im-pressionisterne som jeg forstod de gamle Mester», har han en annan
gång bekänt.
Det blev en yngre generation som mot slutet av 80-talet skulle pröva
impressionismens teknik målmedvetnare än radikalerna från 1880. Men
deras ansträngningar blev förgäves. Skymningsromantik, Jugend och
Munch skulle snart bryta ner varje ansats i den vägen.
Men redan 1886 var Krohg på det klara med att »ligesom man har
opkaldt Renaissancetiden och Rococotiden efter Kunstretninger,
saa-ledes vil man en gang opkalde denne Tidsålder efter Impressionismen».
Svenskarna hade nog svårare att acceptera impressionismen än
norrmännen. Men det intima skandinaviska umgänget i början av 80-talet
bidrog nog till ökad radikalism hos vissa konstnärer, som tog intryck av
norrmännen. Något egentligt genombrott för den impressionistiska stilen
blev det naturligtvis inte, men enstaka konstnärer kunde tack vare sina
gedigna artistiska kvaliteter fängsla publiken med sina impressionistiska
målningar. Med Zorns impressionism omkring 1890 kan man anse att
publikens avsky för detta nya skissartade måleri var övervunnen.
Att impressionismen indirekt påverkade det svenska måleriet redan
omkring 1880 är säkert. I själva ljusskildringen märker man en föränd-
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>