Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
Niels Larsen Stevns {1864—
1941), Självporträtt, 1941.
Larsen Stevns verksamhet omspänner
större delen av vår egen tid. Från
att frivilligt ha dragit sig
tillbaka i de stora 90-talisternas
skugga, han var bl.a. Joakim
Skovgaards medhjälpare under
många år, har han utvecklat sitt
måleri mot självständighet och
frihet, mot en formellt behärskad
dekorativ stil som stegrades till
en expressionism av stark
intensitet, vilken nådde sin höjdpunkt
i de väggmålningar han utförde på
sin ålders dagar men framför allt
i de verk han skapade strax före
sin död. Jämför bilden sid. 332.
I Danmark hade, sedan den Høyenska andan övervunnits, de
nationella känslorna fått en stillsammare borgerlig prägel. Man var fast
övertygad om att borgerligheten var kulturens fasta grundval. Den politiska
förskjutning åt vänster under 90-talet, som slutligen ledde till radikalt
regeringsskifte 1901, orsakade egentligen inte någon förändring i denna
uppfattning. Lockouten 1899, den dittills svåraste arbetskonflikten i
Danmark, hade emellertid klart blottat motsättningarna mellan
borgerligheten och proletariatet. Många unga konstnärer fann den
borgerliga uppfattningen bornerad. Några av dem såg som sin uppgift att
med djup medkänsla men också med drastisk överdrift påvisa de sociala
missförhållandena (Axel Jørgensen: »Skildringer af Prostitutionens och
Proletariatets Liv»).
Man konstaterade bittert att konsten blivit maklig, att den slagit sig
till ro. »Paa det jævne, paa det jævne, ikke i det himmelsblåa — en
Livsfilosofi der er saa flad som Landet, en klog og retskaffen
Aerdrue-lighed, der ikke er gavnlig for Himmelstormere. Ingen Trods, ingen
Ubændighed, intet af den selv mod Guderne oprørske Genstridighed,
der fik Perserkongen til at forlange Bue og Pil og at sende Solen et Skud
lige i Synet.» De unga längtade överhuvudtaget efter att få göra uppror
och Willumsen blev för dem hjälten och föredömet. Så grundlädes i
seklets början den motvilja mot stilla dansk borgerlighet, som förklarar
den radikalism, vilken ofta präglat dansk modernism långt fram i tiden.
Finnarnas situation var bittrare. Den finsknationella känslan hade
Tyko Sallinen {f. 1879), Finsk
bondflicka. Den starka
motsättningen mellan finskt och
internationellt i Finlands konst får
ett slående uttryck i skillnaden
mellan Sallinens bondflicka, äkta
och robust och trumpet finsk, och
Helene Schjerfbecks Arbeter ska,
som saknar alla rustika eller
proletära drag, men snarast är en
förfinat aristokratisk, t.o.m. en
aning blodlös människotyp utan
särskilt nationella drag.
538
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
