Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - I hemlandets målarskolor (B. L.) - Senimpressionismen (B. L.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
penhamn där det förutom de flesta sedermera ledande danskarna också
samlades elever från Norge och Sverige (bl.a. Henrik Sørensen, Karl
Isakson och Birger Simonson). Den gamle mästarens lysande egenskaper
som lärare var inte försvagade efter sekelskiftet, men han hade inte längre
samma förmåga att leva sig in i ungdomens problem som tidigare. Han
var emellertid minst av allt diktator, han uppmuntrade experimentlusten
hos de unga och han visade respekt för deras personliga integritet. Han
hade en hög tanke om konstnärens moraliska ansvar, och det var detta
som han ville inprägla i elevernas sinne: »Den moralske Opdragelse er
det nødvendigste for at blive Kunstner.» Det är denna kompromisslösa
och obönhörliga självtukt som karakteriserar de finaste av
Zahrtmann-eleverna och som skiljer dem från deras jämnåriga.
Man kan vidare hos de flesta av Zahrtmanns elever märka en
dragning mot den gamla traditionens komplicerade figurkompositioner, gärna
med mytologisk anstrykning. Medan Zahrtmann själv gav sina bilder
anekdotisk poäng, avstod dock de unga helt från denna och
underordnade motivet kompositionen och bildens helhetsverkan.
Zahrtmann som för övrigt var så olik Konstnärsförbundets målare i
förhållandet till de unga, liknade dem dock i sin motvilja mot Paris. För
honom var det en besvikelse då hans mest begåvade elever omkring 1905
så starkt kände behovet av kontakt med det levande i konsten att de
mot hans vilja drog till Frankrike.
Senimpressionis men
Oluf Hartmann (1879-1910),
Jakobs kamp. Hartmann var
Jahrtmannelev och läraren
betraktade honom som en av de
starkaste begåvningarna. Han var
hårt bunden till traditionen, han
byggde på Rembrandts och Goyas
konst och koncentrerade sig till
Zahrtmanns glädje på
mytologiska eller bibliska
figurkompositioner. Han reagerade mot det nya
Parisermåleriet, nådde aldrig fram
till förståelse för de rena färgerna.
I själva målningssättet avslöjar
han emellertid en kraft och ett
temperament, som förlänar hans
bilder en expressionistisk prägel
och som förtar intrycket av
reaktionär pastisch.
Den unga generationen längtade efter att.leka med ljus och färg i
måleriet. De lockades av de formella problemen och de hade hört berättas
om den nya formalismen som utvecklades i olika riktningar i Paris. Men
man märker sällan reflexer av det radikalaste måleriet i de nordiska
ungdomarnas verk från åren före 1910. Det var impressionismen som lockade
dem liksom de äldre.
I Norge hade aldrig reaktionen mot impressionismen varit stark.
Harriet Backers konst, som var av så stor betydelse för de unga, representerade
liksom Werenskiolds måleri en förnorskad och dämpad impressionism.
Omkring sekelskiftet fick norsk konst en ny impressionistisk injektion
genom Thorvald Erichsen och Oluf Wold-Torne, vilka på
världsutställningen 1900 av impressionisterna lärt att hela färgytan måste hållas i
rena färgklanger. Erichsen hade 1902 dessutom gjort bekantskap med
Bon-nards nya måleri. De unga, som omkring 1905 kom till Chr. Krohgs skola
i Paris, fick där lära känna nyimpressionismens principer och fylldes av
förundran inför de impressionistiska tavlornas gnistrande ljus på
Luxem-bourgmuseet. Lyskraften stegrades i det unga norska måleriet under
Arne Kavli (f 1878), Flickrygg,
1908. Kavli hade målat i
sekelslutets mörka stil, då han i Paris
mötte den ljusstarka
impressionismen. Han övergav Jugendlinjen,
avstod från all modellering för att
endast med några mörkare
penseldrag antyda skuggningen. Han vill
reducera synbildens färgfläckar till
ett minimum.
542
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
