A A, den första bokstaven i vårt alfabet. — Mus. Den kroinatiskn skalans sjätte ton, i ettstrukna oktaven med svängningstalet 435. — Som gammalromerskt taltecken = 500. — Tecken för en atom argon. — A. som beteckning för vitsord = berömlig, a = med utmärkt beröm godkänd. Aabenraa [ä*henrä']t stad i Sönder-jyllniid, Danmark. 8,700 inv. Residensstad i A. amt. Tillhörde 1804— 1921 Tyskland och hette då Apen-rade. Aabenraas amt [å’benrås], danskt amt i SönderjyIland (Nordschleswig). 785 kvkm. 35,000 inv. Aachen La’ken], stad i Preussen nära gränsen till Holland och Belgien. 155,000 inv. Området kring A. utgör en fortsättning av det stora belgiska sten kolsstråket och kännetecknas av en livlig industri (järn-och textilvaror), för vilken A. är medelpunkten. Staden är berömd för sina varma hälsokällor samt för en domkyrka, byggd omkr. år 800. Teknisk högskola. A. grundlädes på romartiden och var fordom de tyska konungarnas kröningsstad. Aakirkeby [å’-], stad i det inre av Bornholm, Danmark, med 1,500 inv. Aakjair [å'kjär], Jeppe, f. 1800, dansk författare. Mera kända bland hans arbeten äro romanerna Vredens börn, llvor der er gjserende krsefter, Jens Langkniv. Aal borg [å’~ ], stad vid Limfjorden, n. Jylland, Danmark. 42,200 inv. Residensstad i A:s amt, biskopssäte i Aalborgs stift. Livlig industri (maskinindustri och skeppsbyggeri, Aal-borg Portland Cementfabrik m. fl., to-baksfabrik, textilindustri, brännerier etc.). Utförsel av lantbruksprodukter. Aalborgs amt, danskt amt i ö. Jylland, 2.932 kvkm. 100,000 inv., varav 52,000 i amtets städi-r: Aulborg (residensstad), Nörresundby, Nibe och Lögstör. Aplesund, norsk stad, se Ålestind. Aaltonen [a’l-], V. V., f. 1894, finsk skulptör. Hans arbeten äro utförda i starkt förenklad, monumental stil. Aar LarJ, biflod till Rhen, Schweiz’ största flod, rinner upp vid Finster-aarhorn och flyter genom Haslidalen samt förbi städerna Interlaken och Bern. Aaraii [a’rao], huvudstad i schweiziska kantonen Aargau. 11,000 inv; Ruiner av borgen Habsburg frän 1000-talet. Aargau [ar’gao], kanton i n. Schweiz, ytvidd 1,400 kvkm., 240,000 inv., tysktalande. Huvudstad Aarau. — Frukt- och vinodling. Sidenväve-rier. Aarhus [å-], fordom Aros, stad vid Aarhusbukten av Kattegatt, ö. Jylland, Danmark. 80,000 inv. Danmarks andra stad. Residensstad för Aarhus amt, biskopssäte för Aarhus’ stift. Livlig industri (gjuteri, margarinfabrik, stort bryggeri, trikåfa-brik, oljefabrik etc.). Näst Köpenhamn Danmarks mest betydande handelsstad. Utmärkt hamn. Stort museum för konst och historia. Berömd domkyrka, byggd omkr. år 1200. Aarhus amt, danskt amt i ö. Jylland. Delas i tvenne am trådskretsar: Aarhus amtsrådskrets, 803 kvkm., 131,000 inv., därav i Aarhus (residensstad) 75,000 inv., samt Skanderborg amtsrådskrets, 1,707 kvkm., 106,000 inv., varav 42,000 i kretsens städer: Horsens, Skanderborg och Silkeborg. Aasen [å’sen], I. A., 1813—96, norsk språkforskare, utbildade det norska landsmålet, vilket är grundat på väst-ländska dialekter och avser att mera betona det äktnorska kynnet än det dansk-norska språket förmår. Pä detta språk skrev A. även visor och dikter. Aavasaksa, 222 m. högt berg på den finska sidan av Torne älv nära polcirkeln, i synnerhet förr ofta besökt av turister, som ville se midnattssolen. Ab, lat., från. En försäljning ”ab” en plats innebär, att varan avsändes från denna plats på köparens risk.