Abacus (A).</img>
A’bacus, en platta, som avslutar en
pelare uppåt och som sålunda ligger
närmast bjälklaget.

Abaillard [abäla’r], se Abélard.

Abando’n, otvungenhet,
lössläppthet. — Inom sjörätten betecknar A.
rätten för den, som försäkrar ett fartyg,
att i vissa fall (då fartyget ej avhörts,
då det beslagtagits etc.) till
försäkringsbolaget överlåta äganderätten
till fartyget mot utbekommande av
försäkringssumman.

A bas [aba’], fr., ned med, bort med.

Abas’so, prisfall.

Abba, ett arameiskt ord, i Nya
Testamentet översatt med det
grekiska ordet för ”fader” (eg. fadern).
Senare blev A. hos judarna titel pä
skriftlärde.

Abbasi’derna, ättlingar av
Muhammeds farbroder Abbas. Innehade
kalifatet 750—1258 (el. 1517).

Abbe, Ernst, 1840—1905, tysk
astronom och fysiker. Har gjort
värdefulla rön inom den teoretiska optiken
och praktiskt tillämpat dem vid
konstruktion av nya linssystem samt
belysningsanordningar i mikroskop.

Abbé, ursprungligen fr. för abbot,
klosterföreståndare. Från 1516 och
till franska revolutionen hade
konungen i Frankrike rätt att utnämna
A., vilka uppburo inkomster ifrån ett
stift utan att tjänstgöra. Dessa A.,
som vanligen voro från adliga
familjer, spelade stor roll i sällskapslivet
under 17:de och 18:de århundradena.
Numera är A. i Frankrike titeln för
katolska präster i allmänhet.

Abbedis’sa, föreståndarinna för
nunnekloster.

Abbekås, fiskläge i s. Skåne, v. om
Ystad.

Abborre (Perca fluviatilis)
förekommer i sött och bräckt vatten och är
vanlig över hela Sverige. A. lever av
fisk och fiskyngel. Lektiden är vid
islossningen. Jfr Pl. Fiskar I, 4.

Ab’bot, föreståndare för katolskt
kloster. A. härleder sig från abba.

Abbotnäs, säteri i v. Södermanland.

Abbreviation, förkortning.

ABC-staterna, gemensam beteckning
för Argentina, Brasilien och Chile.

Abd-Alla’h, ”Guds tjänare”,
Muhammeds fader.

Abd-el-Ka’dir, 1807—83,
arabhövding. Som ledare i arabernas kamp
mot fransmännen i Algeriet hade han
stora framgångar. 1839 ledde han ett
stort angrepp mot fransmännen men
blev besegrad ocli tillfångatagen.
Några år senare blev han frigiven men
spelade sedan ej någon politisk roll.

Abd-el-Krim, f. 1882, arabhövding,
har i spetsen för riffkabylernas stam
de senaste åren berett spanjorerna
svårigheter i Marocko. 1925
bekämpade A. med överraskande framgång
fransmännen i Algeriet. Han
besegrades emellertid 1925 och deporterades
till ön Reunion.

Abde’ra, stad å Trakiens kust,
enligt sagan anlagd av Herkules. A:s
invånare skulle varit sagolikt dumma.
Därav abderi’tisk, orimligt dum.

Abdikation, avsägelse av ämbete,
särskilt tronavsägelse.

Abdo’men, hos leddjur bakre delen
av kroppen. — Med. Buken.

Abdomina’lfötter, pariga bihang på
bakre delen av kroppen hos leddjur.
Vanligen konstruerade som
rörelseorgan, ibland omvandlade till
andningsorgan el. till betydelselösa utskott.

Abduk’tor, en muskel, som för en
kroppsdel från kroppens medellinje.

Abd-ul-Hami’d II, 1842—1918.
turkisk sultan. Se Turkiet, historia.

Abd-ul-Medji’d, f. 1868, vald till
kalif 1922, blev 1924 avsatt, då kalifatet
avskaffades. A. var den siste kalifen.

Abel. — 1. sir Frederick, A. [eibl],
1827—1902, eng. kemist. Uppfann bl. a.
fabrikationsmetoden för
bomullskrutet, varigenom dettas användning för
krigsbruk möjliggjordes. — 2. N. H.
A., 1802—29, norsk matematiker. Ehuru
död redan vid 26 års ålder hann A.
utgiva ett stort antal verk i högre
matematik, vilka förskaffat honom
erkännandet att vara en av de största
märkesmännen inom matematiken.

Abélard [abela’r], P., 1079—1142,
fransk filosof och teolog. Han förde
ett äventyrligt liv, och hans
kärlekshistoria med den sköna Héloise har
mycket bidragit till att bevara hans
minne åt eftervärlden. De skrifter,
han utgav, ogillades av mera
rätttrogna katoliker och ådrogo honom
häftiga förföljelser.

Aber, ty., men (prep.); i figurlig
bemärkelse invändning, hinder.

A’berdeen [-din], stad på Skottlands
östkust, huvudstad i grevskapet A.,
160,000	inv. Staden har betydande
industri, särskilt stenindustri, stor
fiskeflotta samt ett gammalt berömt
universitet.

Aberration, avvikning. — 1. Astr.
En ytterligt liten men dock mätbar
förändring av fixstjärnornas skenbara
läge. Denna beror på den
förflyttning, som iakttagarens tub (på grund