av jordens rörelse kring solen) gör, medan ljuset går från objektivet till okularet. — 2. Fys. Den sfäriska aberrationen hos en lins el. en spegel är den egenskapen hos dessa, att från samma punkt utgående strålar icke, sedan de träffat spegeln och reflekterats av denna el. passerat linsen, ånyo skära varandra i en punkt. Detta medför, att bilden av ett föremål i en spegel el. lins icke blir fullt tydlig. Då det är randstrålarna, d. v. s. de strålar, som träffa spegeln el. linsen längst från huvudaxeln, som huvudsakligen förorsaka otydligheten, kan denna undanröjas genom randstrålarnas avbländning. Även genom en kombination av flera linser kan A. förebyggas. Den kromatiska aberrationen hos en lins är den egenskapen hos denna, att olikfärgade strålar, t. ex. vitt ljus, som utgå från en punkt, icke efter att hava passerat linsen ånyo sammanbrytas till en gemensam punkt. På grund härav visa bilder av ofärgade föremål färgade kanter i linser, där ej åtgärder för undanröjande av denna olägenhet vidtagits. Jfr Lins, Spegel, Akromatism.

Sfärisk aberration i konkav spegel. Ljusstrålar utgående från punkten A sammanbrytas i punkter efter C och B — ej i en enda punkt.</img>

Abessi’nien el. Etio’pien,
självständig stat i ö. Afrika, av europeiska
kolonier skild från kusten. 1,120,000
kvkm. omkring 10 milj. inv.
Huvudstad Addis Abbeba (70,000 inv.). —
A. är ett utpräglat högland med
bergskedjor och högplatåer,
taffelberg och djupt nedskurna dalar. I
dalarna är vegetationen tropisk, högre
upp trivas subtropiska kulturväxter
och europeiska sädesslag.
Kaffebusken kommer ursprungligen från
A. Folket, abessinierna, leva på
åkerbruk och boskapsskötsel.
Huvudstaden är med järnväg förbunden
med kusten. Folket står i
bildningsavseende mycket lågt. De tillhöra
Etiopiska* kyrkan. A. har ett feodalt
statsskick med småkonungar, lydande
under ”negus negesti” (konungarnas
konung). A. hade sin största
blomstringstid på 500-talet. Därefter följde
en tid av stark tillbakagång, och på
1700-talet bestod A. av en mängd
småstater. Dessa förenades 1853 till ett
rike av kejsar Teodor, vars
efterträdare kröntes till kejsare av Etiopien.

A. B. F., se Arbetarnas
bildningsförbund.

Abgeord’neter, ty., medlem av tyska
rikets riksdag.

Silvergran.</img>
Abies, barrträdssläkte med upprätta
kottar. — Silvergran (A.
pectinata) har platta barr med två vita
strimmor på undersidan. Finns i s.
Europas bergstrakter och odlas hos
oss som parkträd. —
Balsamgranen (A. balsamea) är inhemsk i
Nordamerika. Från denna erhålles
Canada-balsam, ett trögflytande,
färglöst ämne, som användes vid
förfärdigandet av mikroskopiska preparat.

A’bildgaard [-går], N. A., 1743—1809,
dansk målare i den dåtida
internationella, klassiska stilen.

A’bisko, stor, av Svenska
Turistföreningen upprättad turiststation vid
Abiskojokks hållplats
(Luleå—Ofotenbanan) på s. sidan av Torneträsk.
Naturvetenskaplig station med bostad
och arbetsplats för forskare.
Seismograf. I närheten en i berggrunden
nedskuren kanjon, Abiskokanjon.

Abiturien’t, lärjunge, färdig att
undergå avslutningsexamen vid läroverk.

Ablation (egentligen bortföring)
avlägsnande genom rinnande vatten,
vindar m. m. av vittringsprodukter
och annat material från berggrunden.
Det har beräknats, att genom A.
bortföres i medeltal från jordens
landområden omkr. 1 m. på 10,000 år.

Ab’lativ, böjningsform (kasus) av
substantiv, adjektiv el. pronomen,
endast i latin och zend fullt utbildad.
A. avser ursprungligen det, varifrån
något borttages.