Abnorm, avvikande från det regelbundna, onaturlig, missbildad. AboIitionis’ter kallades i Förenta Staterna de, som arbetade på slaveriets upphävande i slutet av 1700-talet och under 1800-talets första hälft. De nådde sitt mål 1805 i och med slaveriets avskaffande efter inbördeskriget. Med a b o 1 i t i o n förstås avskaffande av ett missförhållande, ett påbud el. dyl. Abomina’bel, avskyvärd. Abonclance [abondangS’], överflöd. Abonnera, prenumerera, på förhand tillförsäkra sig. Ab ori’gine, lat., från begynnelsen. — Aboriginéer kallade romarna vissa italienska urinnevånare, om vilka intet säkert är känt. Uttrycket betecknar numera urinnevånare i allmänhet. Abort’, missfall. I Sverige räknas till missfall alla fall av för tidig börd, där fostret ej är över 35 cm. långt. Se Fosterfördrivning. — A b o r-t i’v fall, ovanligt lindrigt fall av smittosjukdoin, där igenkännbara sjukdomstecken knappast finnas. — Abortivkur kraftig behandling, avsedd att bota en sjukdom på tidigt stadium. About [abo*], E. F. V., 1828—85, en av de mera bemärkta romanförfattarna på Napoleon III :s tid. Hans mest bekanta arbeten äro M a d e 1 o n, Le Roi Des Mon tagnes (Skogarnas konung) och Germaine. Abraham Rydbergs stiftelse avser utbildning av ynglingar (14—20 är) till sjömän, dels å navigationsskola dels å fartyg. Abrakada’bra, ursprungligen magisk formel, nu lika med innehållslöst, osammanhängande pladder. Abrasion, (egentligen avskrapning), företrädesvis genom bränningar förorsakade angrepp på kusterna, varigenom bildas strandbranter, strandpela-re (ex. raukar på Gotland) och strand-plan (abrasionsterrasser) Abri’n, ett giftigt ämne, som bl. a. användes vid behandling av vissa ögonåkommor. Framställes ur frön (paternosterbönor) från en i tropikerna växande busklik ärtväxt, Abrus precatorius. Abrup’t, tvärt avbruten, plötslig. Abruzzerna [abrutfserna], L. A hertig av A., prins av Savojen, f. 1873, känd som framstående upptäcktsresande (Alaska, Central-Afrika och Asien). A. var 1914—17 överbefälhavare för italienska flottan. Abruzzo [-ut’so], landskap i mellersta Italien, ytvidd 12,000 kvkm., 1,400,000 inv. Viktigaste stad Aquila degli Abruzzi, 24,000 inv. — A. är ett bergland, omfattande högsta delarna av Apenninerna (Abruzzerna). Ab’salon, 1128—1201, dansk biskop, statsman och krigare, blev 1157 biskop i Roskilde. A. spelade en framträdande roll i danskarnas strider med venderna och anförde 1184 danskarna vid Riigen, där den pommerske hertigen Bogislav i grund blev slagen. Även på det inrepolitiska området gjorde han sig bemärkt. Abscess’, varsamling. En sådan kan uppstå över allt i kroppen och orsakas i regel av bakterier. Kall abscess är ett namn, som användes om en varsamling, vilken ej åtföljes av de vanliga tecknen: rodnad, hetta och värk. Ab’sens, lat., frånvarande. Absi’d, se Apsis. Absin’t, en med malörtsextrakt tillredd likör. Abskissa, avståndet (x) från en punkt i planet till den ena av de båda axlarna (y-axeln) i ett koordinatsystem. Se Analytisk geometri. Absolu’t, oinskränkt (t. ex. monarki), fullkomlig, i sig avslutad. Motsats: relativ. — I filosofin anger ”det absoluta” det, som icke beror av något annat eller däri har sin förklaring, det fullkomliga varandet, högsta väsen det. Absoluta enheter, sådana mått el. enheter, som kunna härledas ur de för längd, massa och tid valda grundenheterna: centimeter, gram och sekund. Jfr C.-G.-S.-systemet. Absoluta måttsystemet, se C.-G.-S.-systemet. Absoluta nollpunkten ligger 273° under nollpunkten på vår vanliga termometer. Den absoluta nollpunkten betecknar den fullständiga kölden, upphörandet av all molekylarrörelse. En lägre temperatur är alltså otänkbar. Absolut fuktighet, trycket av den vattenånga, som luften vid en viss temperatur håller. Relativ fuktighet anger halten av vattenånga, uttryckt som del av den vattenånga, luften högst kan hålla vid den temperatur, det är fråga om. Absolut höjd, beteckning för en orts höjd över havet. Absolution, frikännande; förlåtelse. Absolutism. — 1. Enväldigt styrelsesätt. — 2. Fullständig avliållsamhet från rusdrycker. Absolut rörelse, en kropps rörelse i förhållande till en fast punkt, d. v. s. en punkt i vila. Emedan vi ej ha orsak anse någon punkt i världsrymden vara stillastående, kunna vi alltså ej räkna med absoluta utan endast med relativa rörelser.