lyckades efter långvariga strider befria landet från det danska förtrycket. Även A :s inre styrelse var mycket lyckosam för landet. Al fresco [-es’ko], se Freskomäleri. Alfvén, Hugo E., f. 1872, tonsättare, director musices vid Uppsala universitet, har skrivit symfonier, kantater, sånger etc. Al fågel, dykandart, som häckar i fjällsjöar och vintertid lever i havsbandet vid isranden. Hannarna ha i parningstiden mellersta stjärtfjädrarna förlängda. Namnet A. syftar pä fågelns egendomliga sång (aal). A*lföld (lågland), den stora ungerska slätten. Al’gebra. I algebran använder man bokstäver, vilka få ersätta siffertalen vid de räkningar, som utföras. Härigenom kommer man till allmängiltiga matematiska slutsatser, av vilka siffer-beräkningarna endast äro specialfall. Sin viktigaste tillämpning har algebran i ekvationsläran. Algeciras-konferensen [alsjesi’-], en i Algeciras (Spanien) 1906 hållen konferens rörande Marockos statliga ställning. Vid denna tillerkändes Frankrike och Spanien gynnsammare villkor i ekonomiskt och politiskt avseende än övriga makter. Sultanens formella överhöghet erkändes. Alg. Al’ger, till kryptogamerna hörande växter, som vanligen sakna särskild rot, stam och blad och i stället äga en ofta grenig bål. A. leva i vatten el. på fuktig jord, stenar, trädstam- mar el. dyl. Hit räknas kransalger, rödalger, brunalger, grönalger, kisel-alger m. fl. Alger [als/e’] el. Algier [als/i’r], huvudstad i Algeriet, belägen vid me-delhavskusten. 200,000 inv., varav 100.000 européer, huvudsakligen fransmän. Algeriets viktigaste handels-och hamnstad med väl utbyggd hamn och goda järnvägsförbindelser med landets .övriga delar. Såsom säte för kolonialregeringen liksom för ett franskt och ett muhammedanskt universitet även landets kulturella centrum. • Algeriet [als/erfet], fransk besittning i Nordafrika vid medelhavskusten, mellan de franska kolonierna Marocko och Tunis. 560,000 kvkm., 5.800.000 inv., därav 800,000 européer. Huvudstad Alger. — Närmast kusten, således vid Atlasbergens nordsida, ligga landets viktigaste produktionsområden (vete, vin, oliver, ädla trädslag). Längre mot s. vidtaga torra högslätter inom Atlasbergen samt slutligen s. om dessa den del av Sahara, som räknas till A. Befolkningen består av européer, ka by ler, araber, mohrer och negrer. — A., som förut tillhörde de s. k. barbaresk-staterna*, kom efter 1830 så småningom helt under franskt välde och utgör numera Frankrikes värdefullaste besittning. APgol, märklig dubbelstjärna i stjärnbilden Perseus. Jfr Stjärnhimmeln. Algon’kiska eller prekambriska tidsåldern omfattar tiden mellan urtiden och den kambrisk-siluriska perioden. A. brukar i Skandinavien och Finland* indelas i en äldre avdelning, j a t u-1 i u m, och en yngre, j o t n i u m. Till jatulium hör den s. k. Dalformationen v. om Vänern, huvudsakligen bestående av skiffrar och kvartsi ter. Till de jotniska bergarterna höra bl. a. de röda sandstenarna i Dalarna, Småland, Gästrikland o. s. v. — Man har all anledning antaga, att organiskt liv funnits under A., ehuru organismerna ej efterlämnat några fasta delar, vilka kunnat bevaras som försten i ngar. Alhan^bra, arabisk borg utanför staden Granada i Spanien. Kring Myrtengården och Lejongården ligga praktfullt dekorerade salar, bland vilka märkas Ambassadörernas sal, Abencerrogernas sal och I)e två systrarnas sal. Med sina hästskobågar, kupolformade tak och springbrunnar hör A. till den arabiska konstens vackraste och mest kända byggnadsverk. A. härrör huvudsakligen från 1300-t. Se fig. spalt 53.