nolikt utgöras de av äggviteartade föreningar. Ett A. är verksamt endast mot de bakteriegifter, som framkallat dess bildning. Difterianti-toxin verkar endast mot difteribak-teriens gifter. A. äro alltså vad man kallar för specifika. För praktiskt ändamål from ställes A. genom att behandla ett djur med allt större mängder av bakteriegiftet. Blodserum hämtat från detta djur innehåller A. och användes till insprutning vid sjukdomsfall. (Se Serum.) Antivivisektion. Jfr Vivisektion. Antofagas’ta, n. Chiles viktigaste handels- och hamnstad. 52,000 inv. Utförsel av salpeter. Antologi’, ”blomstersamling”, samling av utvalda (smärre) dikter av olika författare. Berömda äro den grekiska antologin, sammanfattad på 900-talet i Konstantinopel, och den latinska, grundlagd pä 1500-talet. Anto’nius, Marcus, omkr. 82—30 f. Kr., romersk fältherre och triumvir. A. uppträdde kraftigt mot Caesars mördare. A. och Octavianus ingingo jämte Lepidus ett triumvirat och vunno tillsammans vid Filippi år 42 en seger över Brutus och Cassius, Caesars mördare. Därefter delades riket mellan segrarna. A., som blivit härskare över Orienten, intogs av en allt behärskande kärlek till den för sin skönhet berömda Kleopatra, Egyptens drottning. Emellertid kom A. i tvist med , Octavianus, som anföll och besegrade A:s och Kleopatras gemensamma flottor vid Aktium år 31. I slaget hade Kleopatra förrädiskt lämnat A. i sticket. För att undgå att falla i fiendens händer kastade A. sig på sitt svärd. Anto’nius, omkring 251—356, kristet helgon, bortskänkte som ung sin förmögenhet och levde resten av sitt liv i en grotta i egyptiska öknen. Hans visioner av sköna kvinnor och världens härlighet är ett i konsten ofta utnyttjat motiv. Antraci’t, en glänsande och kolrik (mer än 90 % kol) avart av stenkol, brytes huvudsakligen i Allegha-nybergen (U. S. A.) och södra Wales (England). Antropologi’, egentligen vetenskapen om människan, omfattar i vidare bemärkelse människans fysiska och psykiska artegenskaper. Numera skiljer man på A. i begränsad mening, som huvudsakligen sysslar med de levande el. de utdöda människorasernas fysiska egenskaper, och Etnologi’, som särskilt beskriver rasernas sedvänjor och levnadssätt. Ajitropomorfism kallas överförande av mänskliga egenskaper på icke mänskliga företeelser. I fornsagor framställas t. ex. djur som begåvade med talförmåga; i religiösa åskådningar antages en gud med mänskliga egenskaper såsom vrede och hämndlystnad samt mänsklig gestalt. Antropomorpha mårr’faj, (grek. antropos, människa) kallas den grupp bland de smalnäsiga aporna, som står närmast människan. Hit höra gorilla, schimpans, orangutang, alla hörande till gamla världen. Antroposofi’, en med teosofin [-besläktad rörelse, grundlagd av tysken Rud. Steiner 1913. I A. ingå kristna och spiritistiska element samt en del från Goethe och Schopenhauer hämtade idéer. Anträd. Jfr Anor. Antwerpen, Belgiens näst största stad, belägen vid Scheldes mynningsvik. 408,000 inv. A. är näst Hamburg det europeiska fastlandets största hamnstad och förmedlar huvuddelen av Belgiens export och import liksom en livlig transitohandel. A. utgör också ett viktigt industricentrum med betydande diaman tsliperier, tobaks-, textil- och sockerfabriker, brännerier etc. — A. hade sin första storhetstid på 1500- och 1600-talen och bevarar från den tiden märkliga byggnadsverk. Sin nya storhet som världshandelsstad har A. vunnit mot slutet av 1800-talet på grund av sitt gynnsamma läge till de belgiska och västtyska industriområdena. A., som är en av Europas starkast befästa städer, intogs under världskriget i okt. 1914 av tyskarna under v. Beseler. Anund, namn på svenska konungar. — 1. A., kallad Bröt-Anund, tillhörde den frejdade Ynglingaätten ocli levde på 600-talet. Han var fader till Ing-jald Illråde. — 2. A. Jakob, omkr. 1008 —omkring 1047, var son till Olof Skötkonung och sista tiden dennes med-konung. A. ingick ett förbund med sin svåger Olof Haraldsson av Norge och bekämpade tillsammans med honom Knut den store av Danmark. A’nus, tarmkanalens öppning, stol-gångsöppningen. An vers [angvä’r], franska namnet på Antwerpen. Aor’ta, stora kroppspulsådern, är människans största pulsåder. Den går från vänstra hjärtkammaren uppät, kröker åt vänster och går sedan längs ryggradens framsida ned genom brösthålan, borrar igenom mellangärdet och delar sig i bukhålans nedre del framför sista ländkotan i två grenar. Den för syrsatt blod ut till kroppens alla delar och avger under sitt lopp talrika grenar. Apacher [-asj’erl. — 1. Indianstam i Texas, Arizona och norra Mexico. Ett vilt ryttarfolk, som först på 1880-