detta. Av äldre datum än yrkesfare-lagstiftningen äro emellertid de första lagar, varigenom barn- och kvinnoarbetet reglerades. Såsom den första arbetarskyddslagen över huvud taget brukar betecknas en i England år 1S02 utfärdad lag rörande begränsning av arbetstiden* för barn, anställda inom textilindustrien. Hur långt avlägsen man vid denna tidpunkt ännu var från de uppfattningar, som prägla vår tid, inses av att man i denna lag icke ansåg sig kunna gå längre än till en begränsning av maximalarbetsdagen för barn till 12 timmar. Av långt senare datum äro däremot de lagar, varigenom en begränsning av arbetstiden stadgats även för vuxna manliga arbetare. En dylik lagstiftning, varigenom arbetstiden begränsas till åtta timmar pr dag eller fyrtioåtta timmar pr vecka, har emellertid numera genomförts i ett rätt betydande antal stater, bland dem Belgien, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Sverige, Tjeckoslovakien, Tyskland m. fl. Utvecklingen på arbetarskyddslag-stiftningens område har karakteriserats av att samtidigt som allt flera förhållanden reglerats i lagstiftningsväg, skyddslagstiftningen, som från början huvudsakligen avsåg de egentliga fabriksarbetarna, vidgats till att omfatta allt större grupper av arbetare. Karakteristiskt för de sista decenniernas arbete på arbetarskydds-lagstiftningens område har också varit en strävan att internationalisera lagstiftningsarbetet i syfte bl. a. att undanröja en invändning, som ofta rests mot framkomna förslag till utbyggnad av arbetarskyddslagstiftningen, nämligen att det land, som går i spetsen, försvagar sin ställning i den internationella ekonomiska konkurrensen. År 1900 stiftades också i Paris Internationella föreningen för lag-stadgat arbetarskydd, som genom sina kongresser och genom sin till Basel förlagda byrå utfört ett betydelsefullt arbete. Denna sammanslutning existerar alltjämt. Den betydelsefullaste verksamheten för arbetarskyddslag-stiftningens internationalisering utfö-res emellertid numera genom den i samband med fredsslutet efter världskriget upprättade Internationella arbetsorganisationen, som sammanträder till årliga konferenser och har en permanent byrå i Genéve (se Arbets-byrå). På de hittills hållna konferenserna hava åtskilliga betydelsefulla konventionsförslag antagits, bl. a. berörande barn- och kvinnoarbetet, arbetstidsbegränsning m. m. På konferensen i Washington 1919 antogs bl. a. en konvention om lagstadgad begränsning av arbetstiden till 8 tim- mar om dagen eller 48 timmar i veckan. Det har emellertid visat sig förenat med betydande svårigheter att få konventionsförslagen ratificerade (godkända) av de olika staterna. Den svenska arbetarskyddslagstiftningen härstammar från slutet av 1800-t. De betydelsefullaste av de nu gällande lagarna äro arbetarskyddslagen av år 1912 samt den lag om arbetstidens begränsning (åttatim-marslagen), som antogs första gången år 1919. Arbetarskyddslagen av 1912 har ett mycket vidsträckt tillämpningsområde, då den avser praktiskt taget allt arbete, som för annans räkning utföres av någon, som ej är att anse som självständig företagare. I fråga om skydd mot arbetsfara innehåller lagen det principiella stadgandet, att det tillkommer arbetsgivaren att iakttaga allt, som i avseende på arbetslokaler, maskiner och redskap el. eljest med hänsyn till arbetets natur skäligen kan anses av nöden för att skydda hos honom sysselsatta arbetare mot olycksfall och ohälsa i arbetet. Lagen innehåller därjämte en serie tillämpningsföreskrifter till denna allmänna grundsats. Kungl. Maj :t äger därjämte, då så erfordras, utfärda kompletterande föreskrifter. Förutom bestämmelserna rörande skydd mot yr-kesfara innehåller lagen bestämmelser om minderårigas (personer under 18 år) och kvinnors arbete. I fråga om minderåriga finnas stadganden bl. a. rörande den ålder, vid vilken de få användas i industriellt arbete. Ålders-bestämmelserna äro olika för gossar och flickor och för olika slag av arbete. Den högsta minimiåldern — 15 år — gäller för arbete under jord, den lägsta — 12 år — för arbete inom hantverk, handel m. m. Vidare finnas bestämmelser rörande förbud mot minderårigas användande till nattarbete, om arbetstidens begränsning, om rätt till ledighet för deltagande i viss undervisning, om läkareundersökning m. m. I fråga om kvinnorna finnas bestämmelser rörande bl. a. barnsängsledighet och nattarbete. Åttatimmarslagen, som antogs första gången provisoriskt år 1919, har sedermera antagits på nytt och i vissa avseenden modifierats åren 1921, 1923 och 1926. Den är ännu ej definitivt antagen utan gäller provisoriskt till utgången av år 1930. Lagen äger ej till-lämpning på företag med högst fyra arbetare. Från dess tillämpningsområde har också undantagits arbete, Som ut-föres i arbetarens hem, arbete i statens tjänst, skeppstjänst, jordbruket med dess binäringar, trafikpersonal vid järnvägarna, handel, sjukvård, fattigvård m. fl. yrkesgrenar. Lagen