stadgar i princip, att arbetstiden skall utgöra högst åtta timmar pr dag el. fyrtioåtta timmar pr vecka. Vid kontinuerlig drift kan arbetstiden pr dag och vecka ökas blott den icke för tre på varandra följande veckor sammanlagt överskrider 3X48 timmar, övertidsarbete är i viss mindre utsträckning tillåtet utan särskilt tillstånd och i något större utsträckning efter särskilt tillstånd. Under vissa förutsättningar kan också dispens erhållas från en del andra föreskrifter i lagen. Dylika frågor avgöras av arbetsrådet. Arbetstiden på vissa områden regleras ej genom åttatimmarslagen utan genom särskilda lagar såsom den år 1919 utfärdade butikstängningslagen (lag om begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse), den år 1919 utfärdade lagen om vissa inskränkningar rörande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete samt den år 1919 antagna lagen om arbetstiden å svenska fartyg. De båda sistnämnda lagarna gälla provisoriskt till utgången av år 1930. övervakandet av arbetarskyddslag-stiftningen, i vad den rör sjöfarten, sker genom fartygsinspektionen, som sorterar under kommerskollegium. I övrigt utövas kontroll över arbetar-skyddslagstiftningens tillämpning av den under socialstyrelsen sorterande yrkesinspektionen. För vissa speciella områden såsom t. ex. gruvdrift och järnvägsdrift handhaves dock kontrollen av annan myndighet. Arbetet, dagl. socialdemokratisk tidning i Malmö, grundad 18S7 av Axel Danielsson. Arbetets riddare, äldre amerikansk arbetarsammanslutning i ordensform. A. är opolitisk och motståndare im strejker. A. hade stor anslutning på 1880-t. Sedan Amerikanska arbetarförbundet bildats genoin utbrytning ur A., har A. emellertid förlorat alltmera i betydelse. Arbetets söner, socialistisk sång, författad av H. Menan der. Arbetsavtal, överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetare rörande ar-betsanställning. I motsats till vad förhållandet är i åtskilliga andra länder finnes i Sverige reglerande lagstiftning på detta område praktiskt taget endast i fråga om sjöfarten. Tidigare reglerades A. vid jordbruket och beträffande huslig tjänst genom legostadgan för husbönder och tjänare, men denna upphörde år 1926. Inom industrin och i viss mån även inom handeln och jordbruket har utvecklingen numera gått därhän, att den enskilde arbetsgivaren och den enskilde arbetaren icke längre uppträda såsom förhandlande parter utan såsom sådana ersatts av fackföreningarna och motsvarande sam- manslutningar på arbetsgivarnas sida, arbetsgivareföreningarna. De avtal, som slutas mellan dessa, gå under benämningen kollektivavtal. Kollektivavtal äro icke arbetsavtal i egentlig mening, de innebära icke förpliktelse till att taga resp. tillhandahålla en viss arbetsanställning. De äro i stället avtal, genom vilka de villkor (arbets- och lönevillkor) regleras, som skola gälla för arbetet. Kollektivavtal utesluta därför icke personliga arbetsavtal, vilka endast i vissa speciella fall ingås skriftligt. En reglering av arbets- och kollektivavtalet, närmast i syfte att förebygga strider på arbetsmarknaden mellan arbetsgivare och arbetare, har ganska länge varit aktuell i vårt land. Jfr Arbetsfred. Arbetsbyrån. Internationella arbetsbyrån (Bureau international du travail) med säte i Genéve är organ för den internationella arbetsorganisationen, i vilken samtliga till Nationernas Förbund anslutna stater och några utanför förbundet stående äro representerade och vars uppgift är att verka för en internationell arbetar-skyddslagstiftning, som utformas i konventions- och rekommendationsförslag vid de årligen återkommande internationella arbetskonferenserna. Arbetsfred. Åtgärder, som syfta till en utjämning av motsättningarna mellan arbetsgivare och arbetare ocli till en minskning av striderna på arbetsmarknaden, stå numera på dagordningen i ett flertal industriländer. Djupast eller till en utjämning av själva motsatsförhållandet syftar det komplex av åtgärder, som bruka sammanfattas under benämningen industriell demokrati. Till förebyggande av öppna konflikter eller till en snabb avveckling av dylika syfta skiljedoms-ocli medlingsförfarandena. I Sverige finnes sedan 1906 en lagstiftning om medling i arbetstvister. Den nu gällande lagen utfärdades den 28 maj 1920. Enligt denna lag är landet indelat i sju distrikt med en särskild förlikningsman i varje distrikt. På förlikningsmännen ankommer det, att var och en i sitt distrikt söka medverka till bi läggandet av arbetstvister. Parterna äro skyldiga att efterkomma förlikningsmannens kallelse till sammanträden. Kungl. Maj :t äger därjämte rätt utse särskilda för-likningsmän, vilkas uppgiftsområden ej äro lokalt begränsade utan bestämda på annat sätt t. ex. att omfatta viss näringsgren. I konflikter av särskild bely delse kan Kungl. Maj :t slutligen utse särskilda förlik-ningskommissioner. Skiljedomsförfarandet i arbetstvister brukar uppdelas i skiljedom i rätts-