finnes ett stort antal mindre, avlopps-lösa saltsjöar. Av A:s största floder märkas: i Sibirien med avlopp till Is-liavet (från v. till ö.) Ob, Jenissei ocli Lena; i Östasien Amur med avlopp innanför ön Sachalin, Hoangho ocli Jang-tse-kiang i Kina med avlopp till Gula liavet; i Sydasien märkas i Bortre Indien Mekong, Menam och Iravadi med nord-sydligt lopp, i Främre Indien Ganges och Brahma-putra, vilka floder hava gemensam mynning samt Indus, vilkas lågländer begränsa halvön i nö. och nv.: i Västasien Eufrat och Tigris, som bevattna Mesopotamiens lågland och utfalla i Persiska viken. Samtliga dessa floder, utom de båda sistnämnda, upprinna inom el. vid kanterna av det stora Centralasiatiska höglandet. — Sibirien utmärker sig för ett typiskt fastlandsklimat med varma somrar och stränga vintrar och har en medelstor nederbörd. Arabien, Iran, området kring Arålsjön och det egentliga centralasiatiska höglandet (utom vissa fjällkedjor, framför allt Himalajas sydsida) bilda ett väldigt torrområde till stor del upptaget av öknar. Främre och Bortre Indien samt Syd-kina liksom övärlden därutanför äro tropikområden och övervägande neder-bördsrika. ' Nordkina, Korea och Japan bilda ett varmtempererat område. Körande naturförhållanden hänvisas till de olika länderna och kolonierna. — Politisk indelning: Självständiga stater äro: Japan med besittningar (678,000 kvkm., 78 milj. inv.), Kina med biländer (11,100,000 kvkm., omkr. 425 milj. inv.), Siam (600,000 kvkm., 9 milj. inv.), Butan (46,000 kvkm. 0,3 milj. inv.), Nepal (140,000 kvkm, 6 milj. inv.), Afganistan (558,000 kvkm., 6 milj. inv.), Persien (1,650,000 kvkm., 9 milj. inv.), Turkiet (730,000 kvkm., 13 milj. inv.) samt de arabiska staterna Hedsjas, Asir, Jemen, Oman, Nedzjd och Hasa, Schammar (3,000,000 kvkm., 3 å 4 milj. inv.). Förenade el. förbundna med Ryssland äro Sibirien, Kirgis-republiken, Turkestanska rep., Yttersta österns rep., Cliiwa, Bokhara, Arme-nien, Georgien, Aserbeidjan, Dagestan och Nordkaukasus (tills. 17 milj. kvkm., 39 milj. inv.). Viktigaste brittiska besittningar äro: Kejsardömet Indien, Ceylon, Straits Settlement, Malajstaterna, Britt. Borneo, Hongkong, Weihaiwei, Aden, ett flertal mindre öar i Ind. Oceanen samt Cypern i Medelhavet (tills. 5,140,000 kvkm., 330 milj. inv.). Fransk besittning är Indokina (710,000 kvkm., 19 milj. inv.), franskt mandat Syrien (168,000 kvkm., 3 milj. inv.). Huvuddelen av Sunda-öarna äro nederländska besittningar (1,500,000 kvkm., 48 milj. inv.). Filippinerna (300,000 kvkm., 11 milj. inv.) tillhöra U. S. A. — Upptäcktshi-s t o r i a. — Redan i äldsta tider stodo de kring Medelhavet liggande asiatiska länderna i förbindelse med Europa. I och med Alexander den stores fälttåg blev Indien känt (327—324 f. Kr.) och 166 e. Kr. inträngde en romersk expedition i Kina. Först sedan mongolerna erövrat Kina, Central-Asien och Ryssland företogo européerna färder till ö. A. Särskilt berömda äro italienaren Marco Polos färder. 1498 lyckades portugisen Vasco da Gama finna sjövägen till Indien, varefter man började utforska A:s kuster och öar. Magellan upptäckte Filippinerna 1521. I Nord- och Central-Asien företogos viktiga upptäcktsfärder av ryssarna. Bland forskningsresande i det inre av A. intager svensken Sven Hedin en framstående plats. Asimut’ för en stjärna är vinkeln mellan ett lodrätt plan genom stjärnan och jordens axel och ett plan i riktning n.—s. A. räknas från s. Asi’ne, forngrekisk stad på Pelopon-nesos’ östkust vid Argolisviken. Av A. finnas betydelsefulla ruiner och forn-lämningar. Asjan’ti, se A shan ti. Ask. Enligt den fornnordiska gudasagan skapade asarna av två träd, Ask och Embla, den första mannen och kvinnan. Ask. T. h. gren med honblomställningar och utväxande årsskott. T. v. blad och fruktsamling.