Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asimut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnes ett stort antal mindre,
avlopps-lösa saltsjöar. Av A:s största floder
märkas: i Sibirien med avlopp till
Is-liavet (från v. till ö.) Ob, Jenissei ocli
Lena; i Östasien Amur med avlopp
innanför ön Sachalin, Hoangho ocli
Jang-tse-kiang i Kina med avlopp till
Gula liavet; i Sydasien märkas i
Bortre Indien Mekong, Menam och
Iravadi med nord-sydligt lopp, i
Främre Indien Ganges och
Brahma-putra, vilka floder hava gemensam
mynning samt Indus, vilkas lågländer
begränsa halvön i nö. och nv.: i
Västasien Eufrat och Tigris, som
bevattna Mesopotamiens lågland och
utfalla i Persiska viken. Samtliga dessa
floder, utom de båda sistnämnda,
upprinna inom el. vid kanterna av det
stora Centralasiatiska höglandet. —
Sibirien utmärker sig för ett typiskt
fastlandsklimat med varma somrar och
stränga vintrar och har en medelstor
nederbörd. Arabien, Iran, området
kring Arålsjön och det egentliga
centralasiatiska höglandet (utom vissa
fjällkedjor, framför allt Himalajas
sydsida) bilda ett väldigt torrområde
till stor del upptaget av öknar.
Främre och Bortre Indien samt
Syd-kina liksom övärlden därutanför äro
tropikområden och övervägande
neder-bördsrika. ’ Nordkina, Korea och Japan
bilda ett varmtempererat område.
Körande naturförhållanden hänvisas till de
olika länderna och kolonierna. —
Politisk indelning: Självständiga
stater äro: Japan med besittningar
(678,000 kvkm., 78 milj. inv.), Kina
med biländer (11,100,000 kvkm., omkr.
425 milj. inv.), Siam (600,000 kvkm., 9
milj. inv.), Butan (46,000 kvkm. 0,3
milj. inv.), Nepal (140,000 kvkm, 6
milj. inv.), Afganistan (558,000 kvkm.,
6 milj. inv.), Persien (1,650,000 kvkm.,
9 milj. inv.), Turkiet (730,000 kvkm.,
13 milj. inv.) samt de arabiska
staterna Hedsjas, Asir, Jemen, Oman, Nedzjd
och Hasa, Schammar (3,000,000 kvkm.,
3 å 4 milj. inv.). Förenade el.
förbundna med Ryssland äro Sibirien,
Kirgis-republiken, Turkestanska rep., Yttersta
österns rep., Cliiwa, Bokhara,
Arme-nien, Georgien, Aserbeidjan, Dagestan
och Nordkaukasus (tills. 17 milj.
kvkm., 39 milj. inv.). Viktigaste
brittiska besittningar äro: Kejsardömet
Indien, Ceylon, Straits Settlement,
Malajstaterna, Britt. Borneo, Hongkong,
Weihaiwei, Aden, ett flertal mindre
öar i Ind. Oceanen samt Cypern i
Medelhavet (tills. 5,140,000 kvkm., 330
milj. inv.). Fransk besittning är
Indokina (710,000 kvkm., 19 milj. inv.),
franskt mandat Syrien (168,000 kvkm.,
3 milj. inv.). Huvuddelen av
Sunda-öarna äro nederländska besittningar
(1,500,000 kvkm., 48 milj. inv.).
Filippinerna (300,000 kvkm., 11 milj. inv.)
tillhöra U. S. A. —
Upptäcktshi-s t o r i a. — Redan i äldsta tider stodo
de kring Medelhavet liggande
asiatiska länderna i förbindelse med Europa.
I och med Alexander den stores
fälttåg blev Indien känt (327—324 f. Kr.)
och 166 e. Kr. inträngde en romersk
expedition i Kina. Först sedan
mongolerna erövrat Kina, Central-Asien
och Ryssland företogo européerna
färder till ö. A. Särskilt berömda äro
italienaren Marco Polos färder. 1498
lyckades portugisen Vasco da Gama
finna sjövägen till Indien, varefter
man började utforska A:s kuster och
öar. Magellan upptäckte
Filippinerna 1521. I Nord- och Central-Asien
företogos viktiga upptäcktsfärder av
ryssarna. Bland forskningsresande i
det inre av A. intager svensken Sven
Hedin en framstående plats.
Asimut’ för en stjärna är vinkeln
mellan ett lodrätt plan genom
stjärnan och jordens axel och ett plan i
riktning n.—s. A. räknas från s.
Asi’ne, forngrekisk stad på
Pelopon-nesos’ östkust vid Argolisviken. Av A.
finnas betydelsefulla ruiner och
forn-lämningar.
Asjan’ti, se A shan ti.
Ask. Enligt den fornnordiska
gudasagan skapade asarna av två träd, Ask
och Embla, den första mannen och
kvinnan.
Ask. T. h. gren med
honblomställningar och utväxande årsskott.
T. v. blad och fruktsamling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
