Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berggyltfiskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta perioden av franska revolutionen.
B. fiok sitt. nnmn av att dess
medlemmar sutto nå de högsta bänkarna
i den sal. där nationalförsamlingen
sammanträdde. B. genomförde ett
blodie-t skräckvälde från januari 1793
till juli 1794. B :s lodare voro då
Danton. Robespierre, Marat och Héber.
Berggyltfiskar CLabrus), till
Läpp-fiskar hörande släkte. Vid västkusten
finnas två arter, berggyltan och
blå-gyltan, vilka äro ätliga.
Berirh. — 1. J. Ed v. B., 1828—80,
svensk landskapsmålare, starkt
påverkad av den diisseldorfska skolans
stil. Till hans mest bekanta tavlor hör
exempelvis Grinden i b j ö r k h
a-gen. — 2. S. Richard B., 1858—1919,
son till den förre, målare, författare,
överintendent vid Nationalmuseum år
1915. Bland hans tavlor märkas M i n
hustru, Hypnotisk séance,
Riddaren och jungfrun,
Nordisk sommarkväll m. fl. samt
flora porträtt (Fröding, Strindberg,
Ellen Kev). Han var en av ledarna i
Konstnärsförbundet och genomförde
stora förbättringar i Nationalmuséets
anordningar. Som konstnär utmärkes
han av en säker och måttfull stil med
något av fransk elegans. Hans blick
för det karakteristiska och hans
förmåga att ge poetisk stämning åt sina
tavlor ha gjort, att han räknas till
våra främsta målare.
Bergianska stiftelsen grundades 1784
genom donation av professor Bergius,
äges av Vetenskapsakademien och
förestås av en professor. Den har till
uppgift att främja botanik och
horti-kuitur (trädgårds-). Till B. hör en
botanisk trädgård (Bergianska
trädgården) vid Frescati utanför
Stockholm.
Bergkristall, vattenklara kristaller
av kvarts*.
Bergkvara, municipalsamhälle vid
Kalmarsunds s. del, ö. Småland.
650 inv.
Berglärka, en lärkart med två små
tofsar å bakhuvudet; häckar i
fjälltrakter i Sverige.
Bergman. — 1. T. O. B., 1735—84,
svensk naturvetenskapman. B., som
var verksam inom ett flertal
vetenskapsgrenar såsom zoologi, fysik m. fl.
utförde sina betydelsefullaste arbeten
inom kemien. B:s måhända främsta
arbeten röra den kvantitativa och
kvalitativa kemiska analysen. — 2.
J. B., f. 1864, professor i Dorpat,
klassisk språkforskare och arkeolog; har
utgivit översättningar från latin och
tillsammans med Svensén
Världshistorien, berättad för
folket. B. har ivrigt deltagit i
nykterhetsarbetet. — 3. Bo B., f. 1869,
förste postexpeditör, författare,
medlem av Svenska akademien. Hans
diktsamlingar, Marionetter, E n
människa. Elden, ha en
svår-modig. ibland milt satirisk - stämning
och räknas till den svenska
skönlitteraturens mest uppskattade lyriska
verk. B. har vidare sedan 1905 varit
litteratur- och teaterkritiker i Dagens
Nyheter. — 4. A. E. D. B., f. 1869.
humoristisk författare under signaturen
Dan. — 5. Hjalmar B., f. 1883.
författare, vars romaner
Loevenhisto-r i e r, Farmor o c li vår Herre
m. fl. kännetecknas av en egendomligt
fantastisk humor. Hans dramer M
a-rionettspel, Ett experiment
ha spelats med framgång.
Bergmjöl, se Iviselgur.
Bergmästare, titel för de sex
tjänstemän i bergsstaten, som, var och en
inom sitt distrikt, ha att öva tillsyn
över gruvdriften, utfärda mutsedlar,
lägga utmål m. m.
Bergolja (nafta, petroleum), en av
olika kolväten bestående, mer el.
mindre tjockflytande, gulaktig el.
smuts-grön vätska, som i vissa trakter
förefinnes i jord- och berglager, varifrån
den träder i dagen antingen som
naturliga källor (oljekällor) el. genom
borrbrunnar (oljebrunnar). På grund
av större el. mindre halt av lätt
flyktiga kolväten drives oljan upp genom
borrbrunnarna med stor våldsamhet,
varvid lätt händer, att den vid den
starka friktionen antändes. Den råa
bergoljan raffineras, varvid de olika
kolvätena avskiljas efter deras större
och mindre flyktighet; de så erhållna
produkterna äro asfalt, paraffin,
smörjolja, solarolja, fotogen, gasolin m. fl.
B. förekommer i ett flertal av de
geologiska formationerna, gärna samlad
där dessa bilda an tiklin aler. Om dess
uppkomst äro meningarna delade, i
det en del forskare härleda den från
sönderdelning av djur- el.
växtlämningar, andra från rent oorganiska
processer. B. har visserligen varit
bekant och även använd sedan uråldriga
tider, men det är först efter mitten av
ISOO-t., som den börjat tillgodogöras
i större skala. De mest givande
olje-fälten voro till en början de
pennsyl-vaniska i U. S. A., därnäst de
kaukasiska (Baku). I våra dagar ha Mexiko
och Kalifornien blivit betydande
producenter och nya oljefält i s. Amerika,
Burma och Mesopotamien äro nu
föremål för rivaliserande stormakters och
trusters tävlan. I Europa finnas
avsevärda oljetillgångar endast i Galizien
och Rumänien. Väiidsproduktionen har
under de senaste årtiondena i samband
med motortrafikens enorma ökning
varit stadd i en stark stegring. Den
var 1910 omkring 45 milj. ton, men är
nu (1924) omkring 130 milj. ton.
Bergsalt, se Stensalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
